HemVem är Runebert?NyhetsbrevsarkivAnalys av CenterpartietEgna litterära alsterLitteraturanalysFavoritlänkarLäsarundersökninge-mail me

Och världen skälvde
 

Högskolan Dalarna
Litteraturvetenskap A 1-20p
Delkurs 4, uppsats 3 p
Handledare: Yvonne Blomberg

Och världen skälvde
En studie om den ideologiska uppbyggnaden av Ayn Rands bok ”Och världen skälvde”.

Uppsatsförfattare: Fredrik Runebert
E-post: webmaster@runebert.com

Innehållsförteckning

Inledning
Syfte och avgränsning
Metod
Bakgrund
Analys
Resultat
Avslutande ord
Sammanfattning

Inledning

Ayn Rand var en mycket kontroversiell författare som utvecklade ett eget filosofiskt system. Jag är väldigt intresserad av filosofi och ideologi och det var i sådana artiklar och böcker som jag först kom i kontakt med hennes idéer. Mitt intresse för Ayn Rand väcktes främst av att hon erbjuder ett försvar för frihet och förnuft samt för att hon gick utanför de ramar som jag tidigare har haft. Även om jag inte köper Ayn Rands syn i allt känns det bra att få en motvikt till postmodern filosofi som förnekar att det finns någonting att förhålla sig till. Anything goes and nothing goes. Det existerar inga sanningar, ingen fakta, bara ett massa tyckande och förtryckande ideologier. Individen har ingen makt över sitt eget liv utan är enbart en produkt av diverse strukturer som aldrig kan motbevisas. Dessa strukturer kan vara språket, diskurser och andra stora system som enligt postmodern filosofi har skapats ur tomma intet utan att det behöver existera någon gud, naturlig orsak, mänsklig aktivitet eller någon annan orsak.

Syfte och avgränsning

Syftet är att identifiera de motsättningar som boken ”Och världen skälvde” bygger upp och att undersöka vad dessa motsättningar har för betydelse för bokens ideologiska uppbyggnad. Vilken moral är rätt respektive fel enligt Ayn Rand? En nödvändig avgränsning för uppsatsen är att fokusera på två karaktärer.

Metod

För att uppnå syftet att identifiera motsättningar och hur de påverkar bokens ideologiska uppbyggnad använder jag i denna uppsats den strukturalistiska teoribildningen som, till skillnad från andra metoder, främst söker efter motsättningar och paralleller för att på en abstrakt nivå finna ett system i texten.

Analysen indelas i tre nivåer; funktionsnivån, aktionsnivån och narrationsnivån. Den första nivån, funktionsnivån, handlar om kopplingarna mellan olika element i texten. De funktioner som är mest nödvändiga kallas för kärnfunktioner då den utgör berättelsens kärna.

Aktionsnivån går något djupare och berör den grundläggande handlingsstrukturen. På den nivån ska ett eller flera subjekt, objekt och projekt identifieras. Subjektet är den som agerar och strävar mot ett visst mål, dvs. ett objekt. Det är denna strävan som är projektet i texten. Längs projektaxeln finns en konfliktaxel och en kommunikationsaxel. Konfliktaxeln består av en hjälpare och en motståndare och kommunikationsaxeln består av en sändare och en mottagare. På narrationsnivån är sändaren i kommunikationsaxeln berättaren och mottagaren läsaren. Narration betyder läran om berättarkonsten och utgör den högsta nivån som ger de två tidigare nivåerna en slutlig mening. Denna nivå i den strukturalistiska teoribildningen ingår implicit i de andra nivåerna och kommer inte att behandlas separat i denna uppsats.

Jag kommer att börja med att beskriva bokens ideologi för att sedan med hjälp av en aktionsmodell identifiera de viktigaste aktörerna i boken samt identifiera vilka projekt var och en har. I aktionsmodellen ingår också att identifiera konflikter och kommunikationslinjer.

Därefter ska jag gå in på hur personbeskrivningar, atmosfärer och miljöskildringar skapar motiv till de olika aktörernas agerande. Här kommer jag också att försöka finna de kärnfunktioner som finns. Utifrån detta beskriver jag sedan hur detta bygger upp bokens ideologi.

Bakgrund

Ayn Rand var en amerikansk författarinna som 1926 flydde från sitt hemland Ryssland till USA för att undkomma kommunismen som övertog makten 1917. Hon föddes i St. Petersburg 2 februari 1905 och dog 6 mars 1982 i hjärtfel. Från början hette hon Alisa Rosenbaum men tog sig namnet Ayn Rand. Förnamnet tog hon från finländska namnet Aina. Hon tog bort den sista bokstaven och stavade om namnet till Ayn. Var hon fick namnet Rand ifrån är inte klarlagt. En teori säger att hon tog det från sin skrivmaskin Remington Rand men denna teori går inte ihop tidsmässigt.

Hennes pappa ägde ett apoteksbolag som konfiskerades av bolsjevikerna. Ayn Rand försökte till en början att utvecklas i Sovjetunionen och hon utbildade sig i filosofi och historia men kom slutligen fram till att hon aldrig skulle kunna utvecklas i Sovjetunionen. Om detta skrev Ayn Rand i sin debutroman ”We, the living” 1936. Nästa bok Anthem (Lovsång) skrevs 1938 och handlar om ett samhälle där kollektivismen har gått så långt att ordet ”jag” är utrotat. År 1943 publicerades ”Fountainhead” (Urkällan) och det blev hennes genombrott. Romanen skildrar den stora kampen mellan individualism och kollektivism. Enligt Ayn Rands egna ord handlar inte boken om den politiska kampen utan kampen förs mellan egoism och altruism inom människoanden. Den ideala människan är en förnuftig egoist som lever för sin egen skull, till skillnad från altruisten som lever för och via andra människor.

Nästa bok ”Atlas Shrugged” (Och världen skälvde) tog henne elva år att slutföra och den gavs ut 1957. Det blev hennes mästerverk och har blivit en klassiker främst i USA. Det var i denna bok som Ayn Rand lyckades utveckla sin filosofi objektivismen till ett konsekvent tankesystem. De frågetecken som uppstod i ”Fountainhead” rätade hon ut i ”Atlas Shrugged”. Den största skillnaden mellan ”Fountainhead” och ”Atlas Shrugged” är att den senare beskriver kampen mellan olika människoideal. ”Atlas Shrugged” beskriver de sociala relationerna mellan människor till skillnad från ”Fountainhead” som skildrar den inre kampen hos en individ.

Efter att Ayn Rand gett ut sitt storverk fokuserade hon på att finslipa och sprida sin filosofi objektivismen genom att bland annat framträda i tv, skicka ut nyhetsbrev, föreläsa på universitet, skriva kolumner i tidningar samt skriva rent filosofiska verk om objektivismen. I det stora hela ansåg Ayn Rand att det inte var någon mening med att skriva skönlitteratur utan att samtidigt vara en filosof som tecknar de fundamentala principerna som styr människan. Innan hon slog igenom som författare hankade hon sig fram med ströjobb som stumfilmsartist, garderobiär och servitris. Hon försökte också få in en fot i Hollywood för att få jobb som manusförfattare. Det var i Hollywood hon träffade sin make Frank O´Connor som var skådespelare.

Objektivismen är en lära som hyllar egoismen och förkastar altruismen. En människa kan inte och ska inte leva för någon annans skull än sin egen. Filosofin är uppdelad på metafysik - objektiv verklighet, epistemologi - förnuft, etik – egoism, politik - kapitalism och estetik - objektiv skildring.

  • Metafysik - objektiv verklighet
    Metafysik är synonymt med ontologi eller termen ”läran om verklighetens yttersta natur”. Ayn Rand talade ofta om att hon förespråkade en filosofi för att leva på jorden. Huvudfrågor inom metafysiken är bland annat: ”existerar existensen”, ”är allting absolut” och ”är orsakslagen absolut universell. Ayn Rand betonar vikten av att A är A (A=A) vilket, med en enklare beskrivning, betyder att man inte både kan äta och behålla kakan. Med Ayn Rands egna ord handlar detta om att existens är identitet.

  • Epistemologi – förnuft
    Epistemologi handlar om kunskapsprocessen. Är kunskap möjlig? Hur är kunskap möjlig? Vad är kunskap? Finns det säker kunskap? Vad är logik och finns logiken? Som ni ser står dessa frågeställningar nära de metafysiska frågorna. Ayn Rand menade att människor är kapabla att se verkligheten som den är med hjälp av de fem sinnena, logiken och förnuftet.

  • Etik – egoism
    Här slog Ayn Rand fast att den som vill leva rationellt måste leva för sin egen skull och inte för någon annan. Hon ansåg även att det fanns sju viktiga kardinaldygder; rationalitet, Asjälvständighet, hederlighet, integritet, rättvisa, produktivitet och stolthet. Jag kommer att fokusera på två av dessa kardinaldygder; ärlighet och integritet. Ärlighet handlar om att en människa ska hålla fast vid sina egna faktaidentifikationer och inte svika sina observationer och kunskaper. Integritet handlar om att aldrig underställa sitt eget omdöme under någon annans omdöme. Man ska med andra ord tänka självständigt.

  • Politik – kapitalism
    Utifrån de tidigare premisserna är laissez faire-kapitalismen där värde byts mot värde det enda moraliska system som existerar.

  • Estetik - objektiv skildring
    Enligt Ayn Rands filosofi är det viktigt att skilja på skräp och konst. Den konst som attraherar en människa bygger på den människans metafysiska värdepremisser. Den som är intresserad av genrer och etiketter kan tillfredsställas av Ayn Rands egna ord om att hon är en ”Romantisk realist”. Romantisk därför att hon i sina böcker beskriver människor som de borde vara och realistisk därför att hon placerar människan i det som finns här och nu.

    Här följer en sammanfattning av filosofin. Ayn Rand menade att det finns en verklighet oavsett om vi känner till den eller inte. För att förstå verkligheten behöver människan förnuftet. Detta förnuft är inget som man föds med utan det måste utvecklas genom en bestämd kunskapsprocess. Egoism och egenintresse är den enda moraliska förpliktelse som en människa har. Den enda samhällsform som är kompatibel med dessa premisser är kapitalismen där ingen tvingas till någonting utan där allt utbyte sker av egenintresse. Värde ska bytas mot värde. Våld får aldrig initieras utan våld är enbart tillåtet i självförsvar. Alla dessa delar måste, enligt Ayn Rand, förstås i en helhet för att fungera. På så sätt har Ayn Rand utvecklat ett moraliskt försvar för friheten.

    Analys

    Bokens ledmotiv är frågan: ”Vad händer om själva motorn i världen stannar och om innovatörer och kapitalister går i strejk?”. På ett arbetsplatsmöte på en fabrik som ärvts av ett par socialistiska idealister påbörjade John Galt sin strejk och lovade de närvarande att han skulle stänga av världens motor. Detta kom John Galt också att göra. Fabriken som Galt lämnade skulle just införa ett socialistiskt system där principen ”var och en efter behov, var och en efter förmåga” skulle råda. Alla skulle tjäna lika mycket och inköp av förnödenheter skulle bestämmas centralt av fabriksledningen vilket ledde till att produktiviteten sjönk dramatiskt då incitamenten för att arbeta försvann. Man fick ju sin mat och sina kläder oavsett om man jobbade eller inte. Och den som visade sig extra duktig på att arbeta fick jobba mer utan att få mer betalt. Ingen kom med några nya idéer för den som gjorde det fick enbart mer arbete som belöning. En arbetare hade försökt spara pengar till sin sons utbildning men fick avslag från den centrala ledningen då ingen skulle få utbildning förrän alla barn fick utbildning. Till slut fanns det ingen som ville visa sina styrkor utan alla försökte istället dölja dem.

    John Galts tal sammanfattar bokens ideologiska uppbyggnad . Talet fungerar som ett klimax där aktörernas tidigare tankar och dialoger förklaras på ett antal sidor i boken. Det som sker efter talet är själva upplösningen av den spännande kampen mellan de två krafterna. Därför kommer jag att hämta mycket av budskapet därifrån.

    Aktörsnivån

    Huvudpersonen i boken är Dagny Taggart som dels bekämpar sin bror och liksinnade som predikar om regleringar, beskattning och solidaritet och dels bekämpar John Galt och de som väljer att gå med i hans strejk. Dagny Taggart är driftschef på Taggart Transcontinental och är den som i praktiken styr sedan hennes bror Jim Taggart som är VD i bolaget är dålig på att organisera verksamheten på ett konkurrenskraftigt sätt. Jim söker därför efter privilegier och gentjänster från sina vänner i Washington (dvs. från politiker).

    Aktantmodell för Dagny Taggart

    Målet för Dagny Taggart är att uppnå frihet, liv och kreativitet. Hon vill skapa och finna lösningar på problem. Hon vill slippa ingripanden från andra och vill på en fri marknad byta värde mot värde. För att uppnå dessa mål har Taggart stöd av förnuftet hos de kapitalister och innovatörer som fortfarande finns kvar på marknaden men som stegvis försvinner. Hon har också stöd från det kapitalistiska systemet där tvång inte är tillåtet utan där allt utbyte måste ske frivilligt. Ett tredje stöd kommer från egenintresset, egoismen, som enligt John Galt och hans bundsförvanter, är själva livet. Att förneka sitt jag och sitt förnuft är att välja döden. När staten breder ut sig alltmer och politikerna reglerar och lägger sig i alltmer trängs detta stöd ut. Därför har John Galt och hans bundsförvanter byggt upp ett eget samhälle i en undanskymd dal för att där utveckla sina liv efter de principer som de tror på.

    Till en början är John Galt och hans första anhängare Francisco d´Anconia och Ragnar Danneskjöld den största fienden till Dagny Taggart som betraktar John Galt som förstöraren. Dagny Taggart lovar att skjuta honom på studs om hon får chansen. John Galt som aldrig uppträder som person före den tredje delen av boken arbetar mycket i det fördolda och har ett stort tålamod. Han menar att man inte kan segra över altruismens idealister eftersom det är deras spelregler som gäller. Att försöka kompromissa med altruisterna är som att kompromissa mellan mat och gift. Resultatet blir döden. Om man som kapitalist försöker överleva och satsa på nya projekt föder det enbart fler parasiter, som John Galt och de andra kallar altruisterna. Så länge offret, dvs. kapitalisten, skriver under på altruisternas samhällsmoral kan de styra världen. När förnuftsmänniskan, kapitalisten och innovatören undandrar världen sina arbetsresultat kommer hela systemet snabbt att krascha. Altruistiska system har fungerat genom historien enbart därför att innovatörerna sanktionerar systemen. Världen kan inte fungera utan idéer och utan hjärnarbete.

    Enligt Dagny Taggart går det att besegra fienderna genom hårt arbete och en bra hjärna. Med tiden inser dock Dagny Taggart att John Galt har rätt då makthavarna ständigt kräver mer och mer ju mer hon arbetar och producerar. Även under den tid då Dagny Taggart hatar John Galt har hon en ambivalent inställning till honom. Hon beundrar John Galt och ser upp till honom samtidigt som hon känner en avsky för Galts strejk som riskerar att krossa hennes älskade järnvägsbolag. Dagny Taggarts stora misstag var hennes överoptimism och hennes självsäkerhet. Hennes överoptimism handlade om att hon överskattade sin omgivning och hennes självsäkerhet handlade om hennes egen förmåga att styra ett företag utan kompetenta medarbetare och med alltmer krav från omgivningen. På detta sätt gav hon sitt samtycke till det egna förtrycket. Det var detta John Galt och hans bundsförvanter genom hela boken försökt bevisa för Dagny.

    Aktantmodell för Jim Taggart

    Jim Taggart är rädd för konkurrensen och tror därmed inte riktigt på att han har förmågan att tävla med de aktörer som finns på marknaden. Han söker därför tjänster från politikerna i Washington som erbjuder privilegier till de som har bäst relationer med politiker. Han har därför stor hjälp av de socialistiska och planekonomiska idéer som breder ut sig i samhället. Han kan också dölja sin inkompetens genom mysticismens filosofi om att förnuft inte existerar och att ”ingenting är någonting”. Altruismens idé om att behov går före kompetens och att det är en dygd att leva för någon annans skull gör att Taggart får hjälp från makthavare. Vidare försöker Jim Taggart mjölka ut så mycket kompetens ur sin syster Dagny som det bara går. När Dagny under en period höll sig undan efter att staten bestämt att en viktig järnvägssträcka skulle tas bort till förmån för en annan sträcka får läsaren tydligt se hur viktig Dagny Taggart var för järnvägsbolaget. Jim var duktig på att odla relationer med de som kan erbjuda tjänster och gentjänster men inte särskilt duktig på att driva ett företag. Det mest kännetecknande för Jim Taggart är att han inte tål att andra lyckas. Då han saknar självkänsla vill han förstöra för de som skapar någonting bra.

    Funktionsnivån

    Jag har funnit två kärnfunktioner varav den första är där John Galt startar sin strejk. Hela storyn bygger i stort sett på denna strejk. En andra kärnfunktion är när Dagny Taggart kraschar med sitt flygplan i den dal där John Galt och hans vänner bosatt sig. Det är då Dagny blir varse om det som hon länge längtat efter. Ett samhälle som bygger på egoism och förnuft.

    Hjältarna i boken är karaktärsfasta och rationella. När misstag begås korrigeras dem. Det görs skillnad mellan fel begångna på grund av okunskap och fel begångna medvetet. Vid logiska fel ska man ändra sig när man ser sambanden. Hjältarna visar oftast inga känslor och säger inte mer än vad som krävs. Hjältarna förstår ofta varandra utan att använda några ord.

    De aktörer som inte lever efter detta pratar mycket men håller tyst om det som är grunden till deras filosofi, dvs. att låta någon annan betala för deras livsval. Dessa aktörer är opålitliga och de vänder kappan efter vinden. När maktförhållandena ändras förändras även deras vänskapsförhållanden och attityder.

    Dramat utspelar sig främst i storstäder såsom i New York och Washington. Läsaren får också miljöbeskrivningar av arbetsplatser såsom byggandet av en järnväg. Beskrivningen av glesbygden kontrasterar till staden som beskrivs som civilisation och utveckling. Naturen har hos bokens hjältar inget egenvärde utan fungerar mer som potential för utveckling. Genom hela boken rasar civilisationen alltmer samman i takt med att alltfler av förnuftets människor går i strejk. Parallellt har hjältarna i boken byggt upp ett nytt samhälle i en dal som skyddas från insyn via projektering av en bergstopp. När man flyger över dalen tror man att det är en bergstopp på 3 000 m, men den ligger i själva verket 8 km. bort.

    Resultat

    Den strukturalistiska teorin har varit fruktbar för att analysera Ayn Rands ”Och världen skälvde”. Motsatserna i boken är tydliga och till viss del överdrivna vilket också tydliggör den ideologi som boken bygger på. Kort sagt är ideologin individuell och frihetlig. Vissa skulle kalla den nyliberal men Ayn Rand ville inte och hennes anhängare vill inte kännas vid det epitetet (vilket givetvis ska respekteras). Kapitalismen är det system som är mest moraliskt, egoismen är människans enda moraliska plikt och förnuftet är människans viktigaste redskap. Bokens två motsatta aktörer, Dagny Taggart och Jim Taggart, har båda frihet som projekt. Det som främst skiljer de båda åt är att Dagny strävar efter frihet under ansvar medan Jim strävar efter frihet från ansvar. Dagny agerar och korrigerar fel medan Jim söker syndabockar och hjälp från andra. Karaktärs- och miljöbeskrivningarna stärker denna tolkning av boken.

    Avslutande ord

    Jag har varit tvungen att avgränsa mig mer än vad jag egentligen velat. Jag hade gärna gått in lite mer på de andra aktörerna i boken för att sedan beskriva deras projekt och strategier för att nå dessa mål. Jag hade även velat analysera beskrivningen av utopi respektive dystopi. Men detta kan ju bli föremål för en framtida uppsats.

    Sammanfattning

    Syftet med denna uppsats är att identifiera motsättningar i Ayn Rands verk ”Och världen skälvde” och att undersöka hur dessa motsättningar bygger upp en ideologi. Vilken moral är rätt respektive fel? Bokens tema är förnuftets, kapitalistens och innovatörens strejk där John Galt är ledargestalten.

    De metoder som främst passar mitt syfte är den strukturalistiska teoribildningen som går ut på att finna system i texter. I min analys har jag fokuserat på aktörsnivån och funktionsnivån. På aktörsnivån har jag med hjälp av två aktörsmodeller identifierat två subjekt som strävar efter två motsatta mål. Det ena subjektet Dagny Taggart är bokens huvudperson. Hon strävar efter frihet under ansvar, liv och kreativitet. Som hjälp för att uppnå detta har hon förnuftet, kapitalismen och egoismen. John Galt som startat förnuftets strejk är den person som främst stöder Dagny Taggart i denna strävan. Dagny har dock till en början svårt att se detta.

    Dagnys motpol är hennes bror Jim Taggart som strävar efter frihet från ansvar, död och förstörelse. Jim Taggart ber om tjänster och gentjänster och vill gärna att hans syster ska ordna upp de problem som uppstår. Han suger med andra ord ut sin förnuftiga syster (och andra som är som Dagny) och tar hjälp av politiker för att få fördelar samt för att förstöra för andra.

    I karaktärs- och miljöbeskrivningarna byggs denna ideologiska motsättning upp genom att de moraliska hjältarna agerar lugnt och sansat, säger inte mer än vad som behövs, är förnuftiga och karaktärsfasta. De visar heller inte sina känslor och de lär sig av sina misstag. De som lever omoraliskt pratar mycket men håller tyst om det mest väsentliga, dvs. att de vill att andra ska tänka åt dem. De är också opålitliga och vänder kappan efter vinden. I miljöbeskrivningarna framgår det att staden och arbetsplatsen är symbol för civilisationen medan landsbygden är symbolen för underutveckling. Naturen är hos hjältarna en potential för utveckling och har inget egenvärde i sig. De omoraliska hänvisar till mystiska krafter i religionen, naturen eller något annat utanför ens egen kontroll. Den stora motsättningen mellan Dagny Taggart och Jim Taggart utgår från frihetsbegreppets betydelse. Dagny söker frihet under ansvar medan Jim Taggart söker frihet från ansvar.

    Fotnoter

    Nilsen, Berseth, Kaj., Romoren., Tonnessen, Seip, Elise., Wiland, Sverre: Att möta texten, Tonnessen, Seip, Elise: ”Strukturalistisk analys”, Studentlitteratur, Lund, 1998 (1994), s. 80-107
    2 Ayn Rand Institute, http://www.aynrand.org(2005-05-20)
    3Ayn Rand – Och världen skälvde: Om författaren http://www.timbro.se/rand/om_ayn_rand.htmlTimbro, (2005-05-20)
    4 Rand, Ayn: We the living, Signet, New York, 1996, (1936)
    5 Rand, Ayn: Lovsång, Egoisten, (1946), översättning av Per-Olov Samuelsson
    6 Rand, Ayn: Urkällan, Wiken, Stockholm, 1993, (1943)
    7 Rand, Ayn: Atlas Shrugged, Signet, New York, 1996, (1957), s. 2
    8 Rand, Ayn: Atlas Shrugged, Signet, New York, 1996, (1957)
    9 Björner, Filip: Ayn Rand: en seriös filosof, Contra nr. 3 2005
    10 Rand, Ayn: Atlas Shrugged, Signet, New York, 1996, (1957), s. 1074 f.
    11 Rand, Ayn: Atlas Shrugged, Signet, New York, 1996, (1957), s. 923-979 f.

    Litteraturförteckning

    Tryckt skrift

    Björner, Filip: Ayn Rand: en seriös filosof, Contra nr. 3 2005
    Nilsen, Berseth, Kaj., Romoren., Tonnessen, Seip, Elise., Wiland, Sverre: Att möta texten, Tonnessen, Seip, Elise: ”Strukturalistisk analys”, Studentlitteratur, Lund, 1998, (1994)
    Rand, Ayn: We the living, Signet, New York, 1996, (1936)
    Rand, Ayn: Lovsång, Egoisten, (1946), översättning av Per-Olov Samuelsson
    Rand, Ayn: Urkällan, Wiken, Stockholm, 1993, (1943)
    Rand, Ayn: Atlas Shrugged, Signet, New York, 1996, (1957)
    Rand, Ayn: Och världen skälvde, Timbro, Stockholm, 2004, (1957)

    Internet

    Ayn Rand Institute: http://www.aynrand.org, (2005-05-20)

    Ayn Rand – Och världen skälvde: Om författaren http://www.timbro.se/rand/om_ayn_rand.htmlTimbro, (2005-05-20)





  • |Hem| |Vem är Runebert?| |Nyhetsbrevsarkiv| |Analys av Centerpartiet| |Egna litterära alster| |Litteraturanalys| |Favoritlänkar| |Läsarundersökning|