Även jag har nu börjat blogga! Få dig en daglig dos av: Skapandets moral
I mitt nyhetsbrev som utkommer en gång i månaden kommenterar, analyserar och pläderar jag för min syn på verkligheten, aktuella händelser, filosofi och politik mm. Min utgångspunkt är frihet under ansvar vilket för mig leder till liberalkonservatismens jaktmarker där den självägande bonden utgör idealet. Förvisso tangerar jag gränsen till nyliberalism och står närmare liberalismen än konservatismen, men det krävs en kombination mellan frihetsiver och ansvar. Man kan kalla det värdeliberalism om man så vill, men jag föredrar liberalkonservatism. Jag betraktar mig också som neokonservativ.
Min verklighetsuppfattning bygger på den spontana ordningens process. Jag strävar efter att konstruera ett så stabilt samhälle som möjligt grundat på en stark moral och etik där var och en får göra vad de vill så länge de inte direkt skadar någon annan. Målet är att så många människor som möjligt ska vara lyckliga, dvs. målet är viktigare än medlet. Dock är min slutsats att frihet är den bästa vägen för att uppnå ett lyckligt samhälle eftersom ingen auktoritet kan definiera vad varje enskild individ uppfattar som lycka. Alla människor är olika och har sina egna preferenser vilket gör att kollektivistiska idéer fungerar dåligt i verkligheten.
För att skapa så mycket lycka som möjligt i samhället måste människan vara fri och för att människan ska vara fri krävs en stark konstitution som skyddar människors fri- och rättigheter.
Jag har tagit en liten välförtjänt semester när det gäller bloggandet under sommaren. Nu nöjer jag mig med tre till fyra bloggposter per vecka. Här följer i alla fall de bloggposter som jag särskilt vill uppmärksamma:
Detta är ett humoristiskt födelsedagstal där talaren skämtar om den berömda fyrtioårskrisen. Det manliga ”födelsedagsbarnet” tröstas med att det, enligt vetenskapen, vänder vid 50-årsstrecket. Utrymme ges för mer personliga anpassningar såsom yrke, bostad och livsstil.
Utdrag ur talet:
[…]
Det är vid femtio som livet får en uppåtgående trendriktning. Det är vad vetenskapen säger. Den bästa tiden i livet är barndomen och livet efter femtio. Perioden där emellan är ett rent helvete där allt bara blir sämre och sämre. Ända tills du når upp till femtioårsstrecket.
Visst behöver vi signalspaning för digital teknologi, men inte genom att ge FRA fria händer att genom gummidefinitioner söka efter i princip vad som helst. Att moderata riksdagsledamöter med dalapolitikern Rolf Gunnarsson i täten inte förstår att ökad säkerhet måste balanseras mot integritetskränkningen visar hur mycket nymoderaterna har blivit socialdemokrater. Det minsta man kan begära från Gunnarsson är att han förklarar hur säkerheten ökar med det lagda förslaget om signalspaning. Menar han att terroristerna är så dumma att de inte kan kringgå denna filtrering genom att använda samma hotmailkonton och kodifiera sina meddelanden? Eller varför skulle de inte använda vanliga hederliga brev? Anser Gunnarsson att vi ska införa den ordning som rådde under andra världskriget då man ångade upp breven för att obemärkt kunna läsa innehållet i breven? Då fanns det goda skäl till denna integritetskränkning, men den hotbilden existerar inte i dag.
Centerpartiet har skött sig bäst i denna fråga. Även de som förespråkar FRA-lagen kan balansera fördelar och nackdelar på ett sätt som imponerar. Staffan Danielsson är en av dem. Dick Erixon har lyckats nyansera debatten något när han påpekar att det främsta problemet med FRA-lagen är att makten koncentreras till en enhetsmakt eftersom det saknas maktdelning i Sverige. Men när det nu är som det är i Sverige, till skillnad från i USA där högsta domstolen kan ta presidenten i örat när han gör fel, bör man rösta emot FRA-lagen. Först inför man maktdelning i Sverige, sedan kan man införa en FRA-lag, i en bättre version givetvis. Det är inte konstigt att det just är centerpartiet med sin decentraliseringstradition som är det parti som är mest skeptisk till FRA-lagen. (Ja, om man nu räknar bort Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det sistnämnda partiet vill inte ens ha någon signalspaning över huvud taget.).
Samtidigt måste jag ta avstånd från de nyliberala bloggare som saknar förmågan att väga fördelar mot nackdelar innan de bestämmer sig för vad de ska tycka i frågan. De ställer krav på att riksdagsledamöter såsom Fredrick Federley och Annie Johansson bara ska rösta nej utan några balanserande resonemang om för- och nackdelar samt framtida påverkansmöjligheter. Det är alltid lätt att vara liberal på läktaren, vissa bloggare borde tänka på det. Henrik Alexandersson är dock ett lysande exempel på motsatsen till dessa naiva frihetsbloggare.
Problemet i dag är att riksdagen består av riksdagsledamöter som främst är lojala mot sitt parti, inte mot sina väljare. Så blir det när man har ett valsystem som ger politiska partier den största makten över vilka som ska bli valda. Därför borde ett äkta personvalssystem införas som gör att alla riksdagsledamöter står till svars inför sina väljare i respektive valkretsar. I dag är riksdagsledamöterna i regel anonyma och slätstrukna. Och debatterna är också därefter, fruktansvärt tråkiga och med mycket ogenomtänkta resonemang. Den som lyssnar på amerikanska politiker inser snabbt att det ideologiska djupet och argumentationslinjerna är mycket bättre än i Sverige. Visst förekommer det yta och personangrepp i amerikanska val, men hellre det än mumlande zombies som inte tänker på egen hand utan följer ett partikollektiv.
Förvisso är inte det nya förslaget heller tillräcklig bra, men det finns många fler bromsklossar för ivriga centralövervakare. Men vad har varit alternativen? Att fem ledamöter skulle leka hjältar genom att rösta nej, för att sedan få se en FRA-lag med stöd från Socialdemokraterna. Kom ihåg att FRA-lagförslaget härstammar från en utredning tillsatt av en socialdemokratisk regering och att socialdemokraterna faktiskt är för signalspaning. Är det då inte bättre att Federley och Johansson dikterar villkoren för ett godkännande? Eller tror ni att socialdemokraterna har bättre villkor för ökad rättssäkerhet?
Nyliberalen Henrik Alexandersson , som jag i tidigare inlägg berömt för att vara saklig och nyanserad, har flippat ut fullständigt när han anser att det är naivt av de som kritiserat FRA-lagen att tro att en återremiss leder till någon förbättring. Men faktum är att det är mer naivt att tro att två eller fem riksdagsledamöter skulle ha lyckats åstadkomma något mer än det Federley och Johansson har uppnått. Socialdemokraterna är egentligen för lagen, men vill bara jävlas lite med alliansregeringen ett tag. När socialdemokraterna har tröttnat på mediateatern har vi en FRA-lag ändå. Och om det inte blir så, då kommer signalspaningen inte att vara reglerad och hur ska man då kunna lagföra FRA när de går över sina befogenheter? Vem ska kontrollera FRA om vi inte reglerar det? Eller ska all signalspaning förbjudas, inklusive i etern? Då kommer vi verkligen att bli ett paradis för terrorister. Att en FRA-lag inte fångar särskilt många terrorister är en sak, men det kommer att försvåra terroristisk verksamhet och det är en seger i sig. Eller tror man inte att terrorismen existerar?
Det här är politik och inte något drama ur Ayn Rands romaner. Federley och Johansson har gjort det bästa av situationen.
Ett återkommande skällsord bland naiva nyliberaler är svikare och förrädare. Men Federley och Johansson har aldrig gått till val på att vara emot signalspaning i sig. De har profilerat sig som vakthundar för liberala värderingar, och det här är det bästa man kan åstadkomma som politiker. Vad begär de, att Federley och Johansson ska offra sina politiska karriärer för något som ändå kommer att bli verklighet i en eller annan form. Eller har nyliberalerna börjat tro på socialdemokraternas retorik? Vem är det då som är naiv?
I sak är jag fortfarande emot FRA-lagen av den enkla anledningen att vi inte har någon maktdelning i Sverige. Vad spelar det för roll om vi har granskningsorgan när det är samma människor som lagstiftar om signalspaning som sedan övervakar FRA. Vilket intresse har en politiker av att offentliggöra att man har haft fel? Lagstiftning och kontroll måste skiljas åt, men det är tydligen omöjligt i enhetsstaten Sverige där Reinfeldt är mer intresserad av stöd från socialdemokraterna än av att skapa äkta rättssäkerhet och garantier mot maktmissbruk.
Hur glömmer man det som ögonen en gång har sett och örona en gång har hört? Den frågan auktaliseras i och med den nya FRA-lagen. Att tidningarna har varit så duktiga på att uppmärksamma detta lagförslag beror dels på dramaturgin där riksdagen levde upp för en dag, men dels och framför allt på att lagen direkt påverkar tidningarna själva. När integritetskränkningar hotar vanligt folk såsom bloggregleringar och konfiskatoriska skattesatser är inte frågan lika intressant.
En aspekt som jag inte tänkt på tidigare men som Dalabygdens ledare tar upp är att tryckfriheten och meddelarfriheten hotas även om FRA inte ska använda sådant material som de fångar upp av "misstag". Även om FRA måste förstöra allt material som har med tidningarnas informationsinhämtning att göra kommer informationen att leva kvar i sinnevärlden. Pandoras ask är öppnad och den går inte att stänga. Vem vågar då tipsa tidningarna?
Ledaren i Dalabygden citerar Tidningsutgivarnas tryckfrihetsexpert Per Hultengård som formulerat följande visdom: "Det ögat och örat en gång sett och hört kan inte raderas”.
Frågan är om Federley och Johansson gjorde rätt ändå. Det här hotar ju tidningarnas självständighet gentemot staten. Det här är allvarligt. Men samtidigt, alla tänkbara och realistiska alternativ hade varit värre. Vi får leva med FRA-lagen. Kanske kan vi hålla uppe trycket på regeringen att förbättra FRA-lagen än mer. Men då måste de liberala vakthundarna på läktarna sluta mobba Federley och Johansson som gjort det bästa av den situation som maktfanatikerna har åstadkommit.
Men kom ihåg detta i nästa val. Om ni inte röstskolkar, se till att ni röstar på riksdagskandidater som är kritiska till massavlyssningen. Skulden ska läggas på de fyra partiledarna. Vad fan sysslar de med? Gör de allt för att skrämma bort sina egna väljare? Vill de inte ha förnyat förtroende 2010?
Det råder en konsensus om FN:s klimatpanels forskningsrapporter om att den globala uppvärmningen till 90 % säkerhet beror på människans aktivitet samt att denna uppvärmning kommer att leda till 18 – 56 centimeters höjning av havsnivån. Men faktum är att det inte råder något konsensus bland forskarna. Enligt en enkät som Vetandets värld har gjort är det många forskare som är skeptiska till koldioxidteorin, men de väljer att hålla tyst för att inte försämra sina möjligheter till forskningsfinansiering och vidare avancering inom den akademiska världen. Karriärsmöjligheter och auktoritetsargument är alltså viktigare än sanningssökandet. Trycket mot de som tänker självständigt och föreläser om andra teorier och empiri än just koldioxidhypotesen riskerar utfrysning, näthat och till och med hot och sabotage. Wibjörn Karlén berättar om hur hans bil saboterades efter en av hans föreläsningar. Vetenskapen har verkligen börjat ruttna inifrån, och det gäller tydligen alla discipliner. Den officiella ursäkt som framförs är att det inte finns någon absolut sanning och att all kunskap är temporär. Med andra ord kan man göra vilka misstag man vill och skylla på postmodernt flum.
I enkätsvaren framkommer att de som är skeptiska till koldioxidteorin anser att debatten är snedvriden och har lågt till tak. Många menar att det är svårare att få artiklar som kritiska till koldioxidteorin än för de som förespråkar denna teori. Förespråkarna av teorin menar dock att diskussionen är öppen och att det är högt till tak. De tror inte att det är svårare för koldioxidskeptiker att få sina artiklar publicerade. Några anser dock att det ska krävas mer av de som publicerar vetenskapliga artiklar som strider mot det paradigm som råder för tillfället. Ett konstigt resonemang som snarare konserverar vetenskapen än utvecklar den. Om vetenskapen inte får motstånd från andra discipliner och andra forskare sänks kraven på god argumentation, vetenskapliga resonemang och tillförlitlig empiri. Då blir forskningen sämre. Om man ska tillämpa olika villkor beroende av studiernas resultat borde det snarare vara de forskningsresultat som talar emot konsensus som ska publiceras framför studier som bara bekräftar det som många redan tror på.
En intressant aspekt är att skepticismen mot koldioxidteorin främst kommer från naturgeografer och rymdfysiker, medan metrologer helt köper teorin om människans påverkan på klimatet. Inom vissa discipliner är det till och med ett paradigm (en starkt rådande världsbild) att vara skeptisk mot koldioxidteorin, där förväntas man till och med att vara kritisk mot teorin.
I en radioserie har Vetandets värld låtit kritiska röster komma fram. Ett program handlade om de fel och brister som finns i klimatforskarnas modeller och i IPPC:s forskningsrapporter. Det andra programmet tog upp
Under de senaste tio åren har vi inte sett någon global uppvärmning över huvud taget. Snarare har en viss nedkylning skett. Men det är för tidigt att dra några slutsatser än eftersom en tioårsperiod inte betyder så mycket i de här sammanhangen. Det här är dock en punkt som talar emot koldioxidhypotesen och det borde man erkänna i stället för att hitta på en massa finurliga ad-hoc-argument.
En viktigare faktor som talar emot koldioxidhypotesen är att talet om uppvärmning beror på vilka tidsperioder man utgår ifrån. Sedan 1970-talet har det blivit varmare, men sedan 1930-talet har det blivit kallare.
En tredje sak är att det i IPPC-rapporten från förra året faktiskt står att en stor del av uppvärmningen från 1980-talet beror på ökad instrålning från solen. Denna formulering kom inte med i sammanfattningen som presenterades för politikerna. Joyce Penner som är medförfattare till IPPC-rapporten uppvisar förvåning över den starka instrålningen och erkänner att instrålningen kan ha betytt mer än koldioxidökningen. Denna instrålning beror troligen på mindre aerosoler i luften som betyder renare luft, vilket i sin tur medför minskad molnbildning. Det råder alltså osäkerhet kring hur stor påverkan koldioxiden har haft.
Professor Erland Källén försökte först argumentera för att det finns flera olika klimatmodeller med olika känsligheter för koldioxid. Men efter ett tag backar Källén eftersom dessa modeller inte har tagit tillräcklig hänsyn till den ökade instrålningen. Han säger då att det råder genuin osäkerhet om hur mycket koldioxiden påverkar den globala temperaturen.
Genuin osäkerhet? Inte nog med att IPPC försöker stärka sin legitimitet genom att på måfå välja ut en siffra som ska motsvara en sannolikhetsbedömning. Det räcker inte heller med att de inte kan förklara hur de har fått fram siffran 90 %, de har gjort en sannolikhetsbedömning på något där det råder genuin osäkerhet. Det vet ju vem som helst att man inte kan göra en sannolikhetsbedömning när det råder genuin osäkerhet. Hur ska de ha det? De slår ju knutar på sig själva så de inte vet vad de säger till slut. Det här är verkligen en oseriös ansats. Om man vill få fram pengar ska man ge ett sken av exakthet genom att trolla fram en siffra. Ofattbart!
Det är också intressant att höra hur alltfler forskare erkänner andra faktorers inverkan på klimatet. Ett nödargument är att resonera så här: Vi har en underliggande trend med en global uppvärmning orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. Men variationer i solens instrålning och aktivitet och andra naturliga variationer kan lindra och förvärra uppvärmningen. De naturliga variationerna kan till och med skapa en tillfällig nedkylning, såsom de senaste tio åren.
Visst är detta resonemang logiskt möjligt, men är det den rimligaste förklaringen? Är det vetenskapligt resonerat? Varför inte undersöka andra hypoteser mer grundligt när så många indikationer börjar tala emot koldioxidteorin? Vad är man rädd för? Förlorade anslag?
Och om vi nu skulle utgå från att växthusgaserna är det som ytterst påverkar vårt klimat på lång sikt, måste dessa teoretiker kunna förklara varför klimatförändringar under historiens gång har föregått koldioxidförändringar. Varför skulle inte dagens klimatförändringar vara orsakade av naturliga variationer?
I programmet presenteras tre alternativa hypoteser till växthusgasteorin. Här följer en kort sammanfattning av dessa teorier.
Solaktivitet:
Solaktiviteten, mätt i antalet solfläckar, följer de historiska klimatförändringarna bättre än koldioxidförändringarna i atmosfären. Enligt Henric Lundstedt, rymdfysiker i Lund, har IPCC inte tagit tillräckligt stor hänsyn till solen i sina klimatrapporter. Han är inte imponerad över hur klimatpanelen har behandlat solens betydelse för klimatet. Själv är han mer försiktig och vågar inte säga något om koldioxidens påverkan av klimatet, men han står upp för att klimatpanelens rapporter har en undermålig beskrivning av den solforskning som bedrivs. Solen är ett stort plasmamoln som får sin energi genom fusion närmast kärnan och genom konvektion närmare solens yta.
Rickard Lundin, rymdfysiker i Umeå, påtalar det underliga i att mars har 20 gånger så mycket koldioxid än jorden, men att temperaturen där ändå ligger på minus femtio grader. Förvisso ligger mars längre bort från solen, men det visar att koldioxiden inte är enskilt drivande. Detta faktum måste åtminstone få den som tänker självständigt att ifrågasätta riktigheten i klimatpanelens påståenden.
Den teorin har nog mest empiriskt underlag för sina slutsatser, även när man inkluderar växhusgasteorin.
Kosmisk strålning:
Den danske rymdfysikern Henrik Svensmark undersöker hur solen indirekt påverkar klimatet via den kosmiska strålningen. Teorin går ut på att den kosmiska strålningen som härstammar från kollapsade stjärnor är mindre när solens aktivitet är hög, alltså när frekvensen solfläckar är hög. Solens magnetfält skjuter undan den kosmiska strålningen, vilket i sin tur betyder att färre moln bildas, och färre moln betyder högre temperatur. När solens aktivitet är låg kommer den kosmiska strålningen att föra med sig partiklar som stimulerar vattenånga att bilda vattendroppar och därmed moln. Fler moln leder till lägre temperatur.
Järnkulor:
Naturgeografen Lars Franzén har hittat järnkulor i torvmossar. De finns lagrade i olika nivåer på ett likartat sett i hela världen. De härstammar från förgasade meteoriter som verkar samvariera med den värmebölja som rådde under bronsåldern, fimbulvintrarna, romartidens värme, folkvandringarnas kyla, vikingatidens värme och den lilla istiden. Teorin går ut på att järnkulorna göder algerna i havet genom att dimetylsulfid bildas, och detta ämne stimulerar ett ökat molnbildande. Så mycket järnkulor från rymden leder till kallare klimat. Den här teorin känns mer långsökt och sambanden är inte helt klara.
Vad man än tror om klimatförändringarna kan man helt och hållet avfärda myten om att forskarna är eniga om orsakerna till den globala uppvärmningen. Det är bara Al Gore som försöker tjäna pengar och kompensera för sin bristande förmåga att bli president i USA. Al Gore har genom sin egen energikonsumtion visat vad han egentligen tror om sina egna teorier. Eller ännu värre han tror på sina idéer, men han anser att alla andra ska offra sin välfärd, men han ska få fortsätta som han alltid har gjort. Vad skulle du vilja kalla en sådan person? Du kan nog redan nu lista ut vad jag tycker om Gore.
/Fredrik Runebert
Runebert - Ditt högerhopp!
Mitt bidrag heter: "Vad kommer först? Skinnet eller björnen?"
Jag är en borgerlig och frihetlig debattör och frilansskribent som gärna tar emot textbeställningar. Förutom att jag skriver artiklar av olika slag skriver jag dikter, låtar och romaner mm. Min första bok "Vägen till könskrig – Till feminister i alla partier" är publicerad här. Just nu jobbar jag med en diktsamling med namnet "Det eviga sökandet efter den kontextuella meningen" och bearbetar några idéer till ett par böcker som jag kommer att satsa på. Jag är publicerad i e-boken och tillika frihetsantologin "Karta till frihet" utgiven av förlaget serum. Vidare är jag mycket intresserad av filosofi och litteratur. Min yrkestillhörighet är civilekonom och min utbildning är en ekonomiemagister-examen med inriktning marknadsföring. Jag är även godkänd talskrivare på Talskrivarna.se. För samma talskrivartjänst har jag varit vikarierande redaktör under ett år. På mina personliga säljsidor - bolagstal.com och skolavslutningstal.com - kan man beställa specialskrivna bolags- eller företagstal respektive skolavslutningstal. Utöver det arbetar jag som frilansskribent åt Nämndemannen, samt skriver i bland annat tidningen och nyhetsbrevet Contra, kulturtidningen Tidningen Kulturen, recensionssidan Boksidan, Internettidningen Blaskan. Har även varit publicerad i den borgerliga Internettidningen Captus, Frihetsfrontens tidning Nyliberalen, den socialdemokratiska dagstidningen Dalademokraten, Centerpartiets högskoleförbunds tidning Rådslag, Centertidningen Politisk tidskrift, Alzheimersföreningens tidning Alzheimer-tidningen, DN, Svenska Dagbladet, Borås Tidning, Folkpartiets medlemstidning NU, Kristdemokraten, Avesta Tidning och Dalabygden.
På boksidan.net har jag publicerat recensioner på böcker såsom "Röda rummet", "Inferno" och "Samvetskval" av August Strindberg, "Urkällan" och "Lovsång" av Ayn Rand, "Vem ska ta hand om mamma" av Anna Bäsén, "Utopia" av Thomas More och många andra böcker.
Beställ ett personligt tal till konferensen eller personalfesten.
Recensioner på och beskrivningar av böcker utgivna av Contra. De böcker som recenseras är bland annat Antifeministiska manifestet av Kalle Strokirk, Den dubbla resan av Elina Eriksson, Ondskans imperier av Tommy Hansson och På upptäcktsfärd i marknadsriket av Sven Rydenfelt.
”Rättvisemärkt” – halvdåliga produkter och en organisation som skär emellan med 80 procent. Handeln med rättvisemärkta varor, såsom kaffe och choklad, har ökat mycket under de senaste åren. Många politiker, främst socialdemokrater, har börjat ställa krav på att kommuner enbart ska köpa in rättvisemärkta produkter. Av denna anledning är det viktigt att grundligt granska vad rättvisemärkning egentligen innebär. Den här artikeln kommer att ge en översiktlig bild av bakgrunden till rättvisemärkningen samt ta upp argument för och emot en sådan märkning. Artikeln utgår främst från Rättvisemärkts hemsida, http://www.rattvisemarkt.se, en granskande artikel i tidningen Reason (2006), skriven av Kerry Howley, samt en granskningsrapport från Timbro (2007) skriven av Karl Malmqvist och Lydiah Wålsten.
Mansförtryck och kvinnovälde. Pär Ström är främst känd som integritetsdebattör men har nu, via tankesmedjan Den nya välfärden, givit ut den feministkritiska boken Mansförtryck och kvinnovälde. Verket är ingen vetenskaplig och akademisk produkt utan en debattbok. Men till skillnad från många genusvetare påstår heller inte författaren att han ägnar sig åt vetenskap. Författaren tar upp den extrema snedvridning som råder i samhällsdebatten, där media och andra aktörer ständigt söker efter kvinnoproblem men blundar för mansproblem.
Social trygghet i en föränderlig värld Under andra världskriget rådde det brist på mat i Europa. För att råda bot på denna brist var många medborgare i Genève tvungna att odla grönsaker i kolonilotter. När kriget var slut fortsatte stadsborna att odla sina lotter, människor träffades naturligt för att så frön, vattna, rensa ogräs och skörda grönsakerna av sitt arbete. När de två vännerna och nationalekonomerna Wilhelm Röpke och Ludvig von Mises promenerade genom staden en solig dag gick de förbi dessa kolonilotter. Efter att Röpke förklarat bakgrunden till grönsaksodlingarna fällde Mises domen: ”Ett mycket ineffektivt sätt att producera matvaror.”, varpå vännen Röpke svarade: ”Kanske det, men kanske också ett mycket effektivt sätt att producera mänsklig lycka.”
Vem suger ut vem? Den ryskamerikanska författarinnan Ayn Rands 1200-sidiga roman ”Och världen skälvde” (1957), som 2005 gavs ut i nyöversättning av Timbro, är fylld av källor som en frihetlig debattör kan ösa ur. Den största guldklimpen som jag funnit i Rands gruvor är statens förhållande till näringslivet som upprätthålls av föreställningen att staten är alla goda gåvors givare medan näringslivet är ondskans tillhåll där allting mäts i pengar. Därför bör staten kontrollera marknaden enligt den rådande eliten. Orsaken till att staten kan reglera och beskatta näringslivet är att tänkarna, entreprenörerna och kapitalisterna tillåter detta. Det är via offrens sanktioner som statens expansiva lusta kan tillfredsställas. Om näringslivets aktörer istället valde att lämna landet, att sluta skapa och tänka skulle samhället stagnera. Staten skulle inte kunna rädda oss från fattigdomen. För att spetsa till det hela är skillnaden mellan en tjuv och staten att tjuven inte förutsätter offrets medgivande. Likheten är att de inte kan existera utan att ta från de som skapar värden i samhället.
Israel har rätt till självförsvar! Israel har fördömts och fått mycket kritik av många debattörer för dess senaste agerande i södra Libanon. Kritiken handlar om att Israel har besvarat terroristorganisationen Hizbollahs kidnappningar och mord på ett oproportionerligt sätt. Hur en proportionell respons skulle se ut besvaras sällan. När nu kritiken är så onyanserad och fokuserad på Israel kan det vara i sin ordning att påminna om konfliktens bakgrund. Vilka grupper bär ansvaret för dagens situation?
Det man ser och det man inte ser i valet 2006. Skillnaden mellan en bra och en dålig ekonom är att den förra urskiljer det som inte syns vid första anblick, medan den senare bara ser det som syns genast. Detta menade den franske 1800-talsekonomen Frédéric Bastiat i skriften Det man ser och det man inte ser. Detsamma borde sägas om en bra respektive dålig politiker. En dålig politiker talar enbart om det som syns och det som sker på kort sikt, medan en bra politiker även talar om det som inte syns direkt och som verkar på lång sikt.
Reformerad arbetsrätt ger lägre sjukfrånvaro Hur påverkar arbetsrätten och anställningstryggheten sjukfrånvaron? Effekterna av en reformerad arbetsrätt har länge varit väldigt svåra att studera. Men riksdagens beslut 2001 att reformera turordningsreglerna i LAS (Lag om AnställningsSkydd) för företag med färre än tio anställda har gett nationalekonomerna unika möjligheter att studera sambanden. Assar Lindbeck, Mårten Palme och Mats Persson har tagit tillfället i akt att jämföra förändringarna i småföretag med färre än tio anställda med förändringarna i småföretag med 11 till 20 anställda före och efter reformen. Slutsatsen av den jämförelsen är att den totala sjukfrånvaron sjönk med 0,2-0,3 dagar per år och anställd. Studien visar också att de anställda som har hög sjukfrånvaro i högre grad avbryter eller förlorar sina anställningar i de företag som påverkas av lagändringen. Men samtidigt visar studien att människor med en diger sjukdomshistoria lättare får jobb inom dessa företag.
Reformerad arbetsrätt ger fler jobb. 51 000. Så många ungdomar i åldern 16 till 24 år saknade arbete enligt SCB:s arbetskraftsundersökning i december 2005. Ännu fler blir det om man räknar alla studenter som egentligen vill ha ett jobb men som i brist på annat väljer att studera. Många ungdomar saknar möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och ta del av den trygghet som fackförbunden är så stolta över. Socialdemokraterna saknar idéer för hur detta ska lösas och fokuserar sina krafter på att måla upp farliga spöken som gömmer sig inom Allians för Sverige. Det som slår mig är att Socialdemokraterna missar de spöken som redan är verklighet idag. Vad tänker Socialdemokraterna göra åt dessa realiteter?
Krossa längdmaktsordningen Överallt finns osynliga strukturer som hindrar kortväxta från att lyckas i dagens samhälle. Fördomar och hat mot kortväxta flödar bokstavligen fram i media och på andra arenor. Detta vill jag göra något åt. De som väljer att blunda och förneka verkligheten kommer att acceptera den.
Hur väl förvaltar Centerpartiet det Fälldinska arvet? Thorbjörn Fälldin var en statsman och inte främst en partipolitiker. Han tog ansvar för tre regeringar under en period på drygt sex år. Detta ansvarstagande belönades inte av väljarna men han lade grunden för framtida borgerliga regeringar, varav en realiserades 1991-1994 – dvs. Bildtregeringen. Fälldins regeringar visade att det fanns ett alternativ till Socialdemokraterna och att en borgerlig regering inte leder till en social nedmontering. Något som Socialdemokraterna försöker beskylla borgerliga regeringar för. Alltså kan man säga att Fälldin var större än sitt eget parti.
Tal i Åsgarns Bygdegård inför den lokala centerföreningen den 5 februari 2006. Talet bygger på följande essä i Captus!.
Könskriget fortsätter! - Period: 20050831 - 20051227 Vad är nytt på feministfronten i det pågående könskrig som startades någon gång på 1960-talet och som såg sin höjdpunkt på 1990-talet och de första fem åren på 2000-talet? Det könskrig som år 2005 vände tack vare en modig Svt-journalist vid namn Evin Rubar. Feminismen har hamnat i en försvarsställning och krigslyckan har vänt. Men än är det för tidigt att ropa seger. Feminister har nämligen, likt charlataner, en fenomenal förmåga att återhämta sig efter nederlag. Men om vi feministkritiker får som vi vill kommer könskriget att bli ett ideologiernas krig istället för könets krig. Följ den jämna kampen och se själv till att dra ditt strå till stacken för att den goda sidan ska vinna.
Realister och neokonservativa i amerikansk utrikespolitik. I USA har de senaste decennierna den utrikespolitiska debatten på den republikanska sidan svängt mellan "realister" och "neokonservativa". De som ser pragmatiskt på allianser - med vem det vara må - och de som vill sprida friheten till omvärlden.
Under Bush den äldre hade "realisterna" ett försprång, - medan Bush den yngre mer lutat åt den neokonservativa skolan. Fredrik Runebert analyserar frågan med startpunkten i en artikel av Charles Krauthammer i tidskriften Commentary.
Det fälldinska arvet. Är det möjligt att skriva en essä om Thorbjörn Fälldin utan att nämna kärnkraften? Även om detta förvisso är en av de saker de flesta förknippar med Fälldin kommer jag i denna essä att utelämna den helt för att istället fokusera mer på Fälldins egenskaper, filosofi och ideologi. Trots att Fälldin har sagt sig vara ointresserad av ideologiska spörsmål var han en utpräglad idépolitiker med en konsekvent politisk agenda. Statsmannen Fälldins politiska agerande kan beskrivas med ordet helhetssyn. Denna helhetssyn på samhället gick dock inte ut över detaljkunskapen.
Min artikel:
Patriarkatsteorin = judekonspirationsteorin
Ett grundtrygghetssystem erbjuder både frihet och trygghet. Nationalekonomen Lars Calmfors har tydligt förklarat att sänkt A-kassa ger fler jobb. Till skillnad från taktiska politiker kan Calmfors förhålla sig till verklighetens logik. Ett samhälle måste välja mellan höga ersättningsnivåer eller hög sysselsättning. Till skillnad från Allians för Sverige vågar Calmfors betona att sänkta ersättningar leder till lägre löner vilket i sin tur ökar sysselsättningen. En ökad sysselsättning leder i sin tur till ökad produktivitet och därmed ökat välstånd inkl. högre löner.
Marknadsekonomin skyddar värden bortom utbud och efterfrågan. Moderaternas nya strategi är en överdriven reaktion på Bo Lundgrens stora misstag att tala om marknadsekonomin i teknokratiska termer där ekonomisk frihet är ledordet och där trygghet och andra viktiga värden faller bort. Nu har pendeln slagit över till trygghetsmani, men själva problemet är olöst - bristen på värdedebatt. Här kan den tyske ekonomen Wilhelm Röpke lära oss något viktigt.
Fi en parodi som inte går att förlöjliga. Monica Brun försvarar (DD 051004) manshat med att det finns en liten minoritet män som beter sig illa. Jag vill påminna om partiet Sverigedemokraterna som bygger på en liknande logik. Föreställ er att Ultima Thule sjunger om hemska invandrare som krigar, våldtar och förstör. Det är ju sant att en liten minoritet invandrare gör detta. Skulle det vara ok?
Skattmasens manifest Mikael Wokander har i 37 år varit anställd inom skatteförvaltningen och har efter sin pensionering skrivit en bok om skattemyndigheternas arbetsmetoder, ineffektivitet och byråkrati. I boken framkommer det tydligt att rättssäkerheten skulle kunna förbättras mycket inom skatteförvaltningen. Författaren tar upp fyra exempel på hur beslut om skatterevision har gått till.
Ska LO få pengar från staten? Svante Pedersson kritiserar i DD 12/7 staten för att den tillåter sina bolag betala medlemsavgift till Svenskt Näringsliv som är en organisation som har fräckheten att ha åsikter om företagsklimatet i landet. LO ger årligen som minst 6 miljoner kronor till Socialdemokraterna. LO får 246,5 miljoner kronor från statliga myndigheter och andra organisationer. Varför skulle det ena vara mer okey än det andra?
Regeringsskifte kräver samarbete. Centerstämman var på många sätt en historisk händelse. För första gången var de andra borgerliga partiledarna inbjudna. Inte någon gång tidigare har den borgerliga enigheten och samsynen varit så fullständig. Så här en kort tid efter stämman är det lätt glömma att under en period på 70 år har de borgerliga partierna suttit vid makten i nio. Det är, för att uttrycka sig milt, ett uselt resultat för de borgerliga partierna. (Artikeln är skriven tillsammans med folkpartisten Per Schmidt i Borås Tidning)
Vinst ger bättre vård. Förslaget till stopplag som lagts fram av socialdemokraterna och som stöds av vänsterpartiet och miljöpartiet förhindrar landsting att lägga ut sjukvård på entreprenad till sjukvårdsaktörer med vinstintressen. Förslaget förhindrar också sjukvårdsaktörer som tar emot offentliga medel att ta emot försäkringspatienter samt förhindrar landsting att sälja ut all sjukvård inom landstingen. Denna artikel fokuserar på stopplagens premiss att vinst i vården är skadligt.
ROKS och könskriget! - Period: 20050519 - 20050814 Hur har debatten sett ut efter Evin Rubars två dokumentärfilmer "Könskriget"? Här har jag samlat ett antal länkar i ämnet och kommenterat många aspekter av ROKS verksamhet och ideologi.
Avskaffa landstingen. Landstingen är en stor och stelbent koloss som bygger på att politiker ska planera och styra vårdens utformning istället för att patienternas efterfrågan och yrkesutövarnas kompetens ska vara det avgörande. Därför är det viktigt att införa en vårdpeng som följer individen istället för att först gå via politiker. Det är också viktigt att tillåta olika former av verksamheter. Landstingen bör avskaffas och verksamheten bör istället skötas av kommuner, själva eller tillsammans med andra kommuner, och av privata aktörer och kooperativa aktörer. Specialvården kan fortfarande vara en regional eller till och med en statlig fråga. Sjukvård är en tillväxtbransch och bör bygga på utbud och efterfrågan. Det är en myt att tro att människor överutnyttjar vård. När en människa känner sig frisk återkommer han/hon inte till sjukvården. Av den anledningen är det viktigt att släppa loss kreativiteten hos människor som står närmare problemen än politiker i centralorter.
Mer kunskap i friskolor. Den 24 januari lade Skolverket fram rapporten Mer kunskap för pengarna - en analys av resurser och resultat i grundskolan. Resultaten var tydliga: friskolor erbjuder en högre effektivitet än kommunala skolor, och i de kommuner där friskolor finns etablerade har också de kommunala skolorna en högre effektivitet än i kommuner där friskolor saknas.
Politiker kan inte vara intellektuella. Alla fall inte med den definition som Ingemar Hedenius, professor i praktisk filosofi i Uppsala 1947-73, använde sig av. Han menade att intellektuella kan förena motiv och skäl, dvs. göra en skarp analys och sedan stå för den även om man får alla emot sig. Detta kan inte en politiker göra eftersom en politiker måste vara valbar, dvs. ta hänsyn till diverse särintressen. Må vara att politiker ska gå före och stå för sina principer för att sedan låta väljaren bestämma. Men detta är bara drömmen om den hederliga politikern, men kan h*n försörja sig på detta? Troligen inte!
Centerpartiet - De lokalt inriktade frihetsvännerna. I PT nr. 3 2004 diskuterades frågan om de borgerliga partierna ska slå sig samman till två partier för att renodla partistrukturen inom borgerligheten. Jag tycker att debatten är något snäv då det inte är antalet partier som avgör regeringsdugligheten. Det som avgör är istället förmågan till samarbete och den förmågan har hittills visat sig vara god.
Centerpartiets profil. Inom politiken talar man ofta om att profilera sig. Med detta åsyftas den bild av en person eller ett parti som man vill förmedla till någon. Man måste dock komma ihåg att den bild man vill förmedla inte alltid överensstämmer med den bild som folk har om en enskild politiker eller ett parti. Därför är det också viktigt att tala om image, dvs. den bild som folket ser. Man måste tydligt skilja på det man är och det man vill vara.
Kommunisten Daniel Olsson ”granskar” Contra och Antifeministiska Samfundet
Daniel Olsson som är anställd på kommunisttidningen (vänsterextrema) Flamman har skrivit en konspirationsartikel i tidningen Expo nr. 4 2004. Daniel Olssons tes är att Antifeministiska Samfundet är en produkt av högerstiftelsen Contra. Poängen med det hela är att svärta ned Antifeministiska samfundet genom att först försöka leda i bevis att Contra är högerextremt (och i Sverige är ju det liktydigt med ondska) och sedan visa att Contra har nära kopplingar till Antifeministiska Samfundet. Och simsalabim kan man genom begreppsförvirring koppla Antifeministiska Samfundet till nazism och fascism.
Expos hyckleri! Jag har länge föraktat vänstersekten Expo som gömmer sig bakom en neutralitetsmask för att de samtidigt som de granskar nazist- och nationalistgrupper ägnar sig åt guilt by association genom att bunta ihop allt som kan tänkas vara mer höger än Folkpartiet till högerextremism vilket på Expo-språk betyder nazism och fascism. Expo skriver på sin hemsida: "Stiftelsen Expo är en privat forskningsstiftelse som grundades 1995 i syfte att studera och kartlägga antidemokratiska, högerextrema och rasistiska tendenser i samhället. Verksamheten bedrivs på ideell grund." Inom denna definition ryms, av någon anledning, inte kommunism och andra ”progressiva” rörelser. Annars kan man ju tycka att Expo behövs som en granskare av totalitära läror såsom nazism, fascism, kommunism, islamism, antisemitism osv. Men tyvärr är Expo mer intresserade av att studera högergrupper som vågar avvika från mainstream.
Ryggar du tillbaka när du hör ordet solidaritet? Det gör jag. Men ge begreppet en chans till. Det finns ett alternativ till den kollektivistiska solidariteten. Till skillnad från liberalismens atomistiska tänkande har kristdemokratin (och konservatismen) utvecklat en mer individuell solidaritet via personalismen och tanken om olika gemenskaper. Jakob Forssmed har hjälpt mig att inte rygga tillbaka för ordet solidaritet. Jag kan nu se ett alternativt synsätt på solidaritet.
Urkällan Ayn Rands 850-sidiga roman skildrar den stora kampen mellan individualism och kollektivism. Enligt Ayn Rands egna ord handlar inte boken om den politiska kampen utan kampen mellan egoism och altruism förs i boken hos människoanden. Den ideala människan är en förnuftig egoist som lever för sin egen skull, till skillnad från altruisten som lever via andra människor.
Högerns miljöpolitiska position. Många högerinriktade ideologer tenderar att stoppa huvudet i sanden när miljöfrågor kommer på tal. Antagligen beror detta på att det främst är vänsterinriktade fanatiker, som av taktiska skäl övergivit sin klasskamp för något mer modernt såsom miljö och feminism, som tydligast bryr sig om miljöfrågor. Rädslan hos högern är att ännu en centraliseringsideologi tar över. Denna rädsla kan leda till irrationella resonemang om att det inte existerar några miljöproblem överhuvudtaget, dvs. strutsfenomenet.
Fallet Douglas Borg och rättssäkerheten. Douglas Borg beskrivs av sin jurist Hans Brost som en idéspruta, som hade kunnat åstadkomma mycket i samhället om han inte tvingats leva på existensminimum på grund av ett felaktigt myndighetsbeslut. Douglas Borgs fall sätter fokus på den enskildes rättigheter gentemot det allmänna. Har vi tillfredsställande rättssäkerhet i Sverige, eller går den att förbättra?
Islamismen - den tredje våldsideologin Islamismen är, enligt Per Ahlmark och många andra, den tredje totalitära världsåskådningen. De två första är givetvis nazismen och kommunismen. Är detta en rättvis bild av ideologin islamism eller är det en västerländsk nidbild?
Bygg Centerpartiet på federalismens principer Centerpartiet har sedan Torbjörn Fälldins dagar backat från 25 procent till 6 procent av väljarkåren. Centerpartiet har inte i sig något egenvärde utan har enbart sitt existensberättigande i sin ideologiska grund. Utan någon ideologisk grund blir partiet, precis som folkpartiet och många andra partier, en hoppjerka som hoppar från tuva till tuva utan att fundera över helheten och konsekvenserna av alla enskilda sakfrågor.
Borgerlig vilsenhet förhindrar ett systemskifte. Under en period på 70 år har de borgerliga partierna suttit vid makten i nio. Det är, för att uttrycka sig milt, ett uselt resultat för de borgerliga partierna. Socialdemokraterna har tack vare borgarnas svaghet och splittring relativt ostört kunnat styra landet till centralisering, reglering, socialisering och höga skatter.
Antifeministiska manifestet - Startskottet för utmaningen av feminist- och socialisthegemonin. Tecknaren Kalle Strokirk som bland annat varit publicerad i Aftonbladet och DN har skrivit en bok som tydligt utmanar feministideologins hegemoni. Tyvärr riskerar boken, enligt Elise Claeson, att bli årets mest nedtystade bok. Strokirk beskriver i den ena delen av boken hur farlig feminismen, särskilt likhetsfundamentalismen, är för det svenska samhället. Den underliggande tesen är att feminismen är en förlängning av marxismen.
Kåseri - Flugornas herre och Robinson Kruse Jag har läst böckerna Robinson Kruse och Flugornas herre som bygger på det likartade konceptet överlevnadsäventyr på en öde ö. Jag har gjort en jämförande analys av dessa två böcker utifrån den människosyn som framgår. De stora frågeställningarna som jag får efter att ha läst böckerna är följande: hur klarar människor sig på en öde ö samt hur förhåller människor sig till naturen?
Frihet, rättvisa och jämställdhet Politiker talar ofta om fina begrepp som jämställdhet, rättvisa, frihet mm. utan att verkligen definiera vad som menas med dessa honnörsord. Vem vill inte uppnå rättvisa? Vem vill inte ha frihet? Och vad innebär frihet och rättvisa? För vem och för vilka? Jag kommer här att redogöra för min syn på dessa värden. För mig är frihet för alla det viktigaste kriteriet för ett rättvist och jämställt samhälle. Jag gör inga totalitära anspråk på några av dessa värden utan jag utnyttjar bara min yttrandefrihet. Ingen ska någonsin få ta patent på dessa begrepp.
EMU gynnar freden! Vissa anser att EMU inte är ett fredsprojekt. Någonstans i EU:s utveckling från Kol- och stålunionen 1951 till Maastrichtfördraget 1992 har EU förvandlats till något annat.
En analys av feminismens heliga teori - Patriarkatet Feminismens heliga lära bygger på den heliga teorin patriarkatet som beskriver hur verkligheten ser ut samt förutsäger hur verkligheten kommer att se ut ifall patriarkatet lever vidare. Oavsett om feminismen handlar om likhetsfundamentalism (män och kvinnor är exakt lika) eller särartsfundamentalism (män och kvinnor är artskilda och kvinnor skapar fred på jorden) eller någonting annat utgår all feminism ifrån patriarkats-teorin. Därför är det så viktigt att granska denna teori kritiskt. Detta görs i denna artikel.
Manshat är politiskt korrekt! "Mannen är av naturen en blodsugare, en emotionell parasit, och förtjänar därför av moraliska skäl inte att leva, eftersom ingen har rätt att leva på någon annans bekostnad." "(män) kan odla kohagar tillsammans med rövslickarna eller också kan de gå till närmaste trevliga självmordscenter där de snabbt, diskret och smärtfritt kan bli ihjälgasade." "Mannen är en biologisk olycka...". Detta är publicerat år 2003 i Sverige.
Reflektion över en jämställdhetsdebatt i Avesta kommunfullmäktige Kompetenshöjning av politiker säger kommunfullmäktigeordföranden om den avslutade indoktrineringen i feminism, dvs. läran om mäns förtryck av kvinnor. Dagen till ära undvek man dock de tydliga orden och använde istället eufemismer och fula debattknep. Föredragshållaren deklarerade nämligen saker som hon sedan inte höll i redovisningen. Hon försökte få kritikerna vänligt inställda till hennes föredrag genom att först tala om att man inte ska skylla allt på någon grupp eller att tävla i vilket kön som är bäst men slutresultatet blev som det brukar, dvs. vita heterosexuella medelålders män håller kvinnor utanför maktens boningar. Förklaringarna är konspiratoriskt framlagda och de flesta talarna utgick från att det enbart fanns ett svar på det som de så ”ödmjukt” sade inte hade något riktigt facit på. Men det politiskt korrekta har gått så långt att konsensus råder om problemformuleringarna och lösningarna. Problemet är männen, kvinnorna är offren. Stereotyperna cementerades återigen! Och detta kallas för kompetenshöjning. Snarare bortkastade pengar.
