Ett tal hållet den 8 april 2006 på ett seminarium anordnat under Centerpartiets högskoleförbunds årsstämma.
Om jag skulle sammanfatta det fälldinska arvet med ett fåtal ord skulle jag göra det i fyra punkter.
1. Helhetssynen
2. Ramviksmodellen
3. Individens kamp mot systemet
4. Frihet under ansvar.
Med helhetssynen syftar jag på Thorbjörn Fälldins förmåga att identifiera samband och mönster i samhället. Han ritade aldrig upp några skarpa gränser mellan olika politikområden utan undvek stuprörspolitiken.
Ramviksmodellen är en metod för att konkretisera abstrakta politiska beslut och få ett tydligt underifrånperspektiv på politiken. När ministrar och sakkunniga föredrog ett ärende kunde Fälldin ställa frågan hur ett visst beslut påverkar hans grannar i Ramvik. Och han krävde ett svar på det. Intressant att notera är att Maud Olofsson har utvecklat sin egen version som kallas Högforsprincipen. Den lyder som följer: "Varje gång vi i regeringen fattar beslut kommer jag att ställa frågan: Ökar detta makten över vardagen för mina grannar hemma i Högfors? Och jag kommer också att kräva ett svar." Därmed kan man säga att Maud Olofsson går i Fälldins fotspår.
Individens kamp mot systemet handlar främst om att bekämpa byråkrati och stelbenta regler. En viktig del i detta att bemäktiga individen är att slå vakt om en stark äganderätt. Fälldin ansåg också att det var upp till det allmänna att visa att ett enskilt fall stred mot allmänintresset. Bevisbördan skulle alltså ligga på det allmänna och inte på den enskilde.
Frihet under ansvar handlar om att finna en balans mellan rättigheter och skyldigheter. Ett exempel på det är att Fälldin krävde valfrihet inom barnomsorgen samtidigt som han betonade att det är föräldrarnas plikt att ta hand om sina barn. Det är inte främst den offentliga sektorns uppgift.
Med denna grund anser jag att Thorbjörn Fälldin och Centerpartiet utvecklade ett tydligt alternativ till Socialdemokraterna.
Avslutningsvis vill jag bara nämna att det fälldinska arvet är en kombination av liberala och kommunitära idéer. Fälldin använde både frihets- och gemenskapsargument och därmed passar det bra att lämna över ordet till Gustav Andersson som ska tala mer om de kommunitära idéerna.
Du kan läsa Gustav Anderssons essä om de kommunitära idéerna här!
Dick Erixons opposition kan du läsa här!
