HemVem är Runebert?NyhetsbrevsarkivAnalys av CenterpartietEgna litterära alsterLitteraturanalysFavoritlänkarLäsarundersökninge-mail me

Centerpartiets profil
 

Inom politiken talar man ofta om att profilera sig. Med detta åsyftas den bild av en person eller ett parti som man vill förmedla till någon. Man måste dock komma ihåg att den bild man vill förmedla inte alltid överensstämmer med den bild som folk har om en enskild politiker eller ett parti. Därför är det också viktigt att tala om image, dvs. den bild som folket ser. Man måste tydligt skilja på det man är och det man vill vara.

Men innan man går in på hur man ska profilera sig måste man stå stadigt på marken. Det värsta man kan göra är att marknadsföra en dålig produkt eftersom man genom marknadsföring höjer förväntningarna på sin produkt. Och kan man inte leva upp till förväntningarna kommer besvikelserna att bli större än om man saknar några förväntningar. Man måste kunna leverera det man lovar!

Enligt mitt sätt att se har Centerpartiet varit ideologiskt vilsna under 1980- och 1990-talet. Det är inte förrän Maud Olofsson tog över rodret som Centerpartiet började få en tydlig ideologisk linje. Det var då man började gå tillbaka till Centerpartiets ursprung, till Centerpartiets ideologi. Jag är så pass omodern att jag påstår att det finns vissa idéer som är odödliga och som inte förändras med förändrade omständigheter. Visst måste idéer anpassas efter omständigheterna men idéerna i sig ska vara vår kompass i förändringens tillvaro.

När Centerpartiet lanserade begreppet federalism för att ersätta, eller rättare sagt utveckla, decentraliseringstanken skedde, enligt mig, ett genombrott. Man hade börjat söka i partiets ideologi och plockade upp den gamla decentraliseringstanken som Gunnar Hedlund lanserade. Det nya med federalismen är inte idén om närhetsprincipen, att beslut ska tas så nära människorna som möjligt, utan det nya är att federalismen byter perspektiv. Istället för att erkänna statens enväldiga makt där staten delegerar beslut till kommunerna har Centerpartiet med begreppet federalism vänt upp och ned på beslutsgången. Det är individerna och familjerna som ska delegera besluten till kommunen, kommunerna som ska delegera besluten till regionerna och regionerna som ska delegera besluten till staten osv. Ett mycket tydligt underifrånperspektiv som lätt kan jämföras med Thorbjörn Fälldins ramviksmodell. Ramviksmodellen gick ut på att alla beslut måste ta hänsyn till hur det påverkar den lilla människan. När en expert, sakkunnig eller en minister inte kunde besvara Fälldins frågor om hur ett specifikt beslut skulle påverka grannen i Ramvik fick experten bakläxa.

De andra två delarna i Centerpartiets ideologi har också moderniserats något även om jag personligen anser att de är något mindre tydliga. Att centerpartiet är ett miljöparti är inget nytt. Det nya är att man inte längre ser teknologin och marknadsekonomin som ett hot mot miljön utan som ett verktyg för att rädda miljön. Grundtrygghetstanken har tyvärr kommit i skymundan och kan idag betyda lite vad som helst. Fredrick Federley har en grundsyn där grundtrygghet handlar om att staten enbart erbjuder en grundtrygghet i socialförsäkringssystemen medan resten ska vara egenfinansierat. Ett historiskt exempel är Centerpartiets frivilliglinje i ATP-striden där folkpensionen skulle höjas och garanteras av staten medan allt utöver detta skulle skötas av individen själv. Den andra grundsynen är att sätta likhetstecken mellan grundtrygghet och den välfärdsstat som vi har idag. Jag förespråkar Federleys mer radikala syn. Denna fråga borde diskuteras mer.

Hursomhelst, denna ideologiska uppryckning är vår profil. Så här vill vi uppfattas av folket. Men för att kunna nå ut med detta budskap måste man använda sig av vissa metoder. Marknadsföring är det samlade namnet för dessa metoder. För att vi ska kunna förmedla denna bild av Centerpartiet måste vi veta hur Centerpartiet betraktas idag. För att ta reda på detta har marknadsföringsföretaget Bangalore gjort en undersökning där 200 personer i Dalarna fått ge sin bild av hur de ser på Centerpartiet. Urvalet är inte representativt men det ger en indikation på hur folk ser på Centerpartiet. De slutsatser man kan dra är att bilden av en centerpartist är en velig bonde med gummistövlar och skitiga kläder. Centerpartister är också tråkiga och de namn som man förknippar med Centerpartiet är främst Thorbjörn Fälldin vilket tyder på att Centerpartiet lever på gamla meriter.

Denna bild av Centerpartiet är ganska negativ, men jag tycker inte att Centerpartiet ska skämmas för sin historia. Tvärtom, vi ska vara stolta över de bönder som finns inom Centerpartiet. Vi ska vara stolta över de bondeideal som format Centerpartiet. Vi ska också vara stolta över Fälldin. Men det räcker inte. Vi måste också se framåt. Vi behöver en dröm om Sverige och det är detta Maud Olofsson har börjat tala om. Vi behöver en ny dröm nu när folkhemmet har börjat skaka i fogarna. Hur vill vi att Sverige ska se ut? I Sverige är det bara Maud Olofsson som tydligt talar om en ny dröm för Sverige. Fredrik Reinfeldt har talat lite svävande om att skapa en ny berättelse som ersättning för folkhemmet och Göran Hägglund har också börjat tala i liknande termer. Men det är Maud Olofsson som tydligast fört fram denna positiva framtoning i oppositionsarbetet.

För att förändra bilden av Centerpartiet har Centerpartiet riks kommit fram till att de nya ledorden är: varm, grön, borgerlig och modern. Om jag ska vara ärlig är jag inte särskilt imponerad över ordvalen, men man får göra det bästa av de förutsättningar som ges. Poängen med dessa fyra ord är främst två. 1. Alla inom Centerpartiet ska säga samma sak. Tidigare har partiets budskap varit ganska yvigt och spretat åt olika håll. 2. Den som ska föra ut Centerpartiets budskap ska verkligen känna att budskapet är rätt. Det räcker inte med att läsa innantill i något valprogram eller att tala om skattenivåer och bidragsnivåer. Människor får ingen känsla för partiets politik genom att man rabblar upp siffror eller diverse detaljer. Människor vill ha en vision, ett hopp om framtiden.

Så vad kan då grönt, varmt, borgerligt och modernt betyda? Grönt är väl ganska enkelt att associera till Centerpartiets miljöprofil. Centerpartiets viktiga roll inom borgerligheten är att vara borglighetens miljöparti. Varmt associerar jag till grundtrygghetstanken, att det för alla ska finnas ett skyddsnät och att ingen ska falla igenom såsom många gör idag. Jag ser också det civila samhället framför mig där du och jag förenas i olika föreningar och andra gemenskaper för att tillsammans skapa något. Fälldin sade för trettio år sedan att risken med en alltför omfattande stat är att det kväver egna initiativ och försämrar personliga relationer. Solidariteten anonymiseras och centraliseras till staten som ska fixa allting åt oss. Ordet borgerlighet är en viktig positionering efter femton år av ideologisk vänstersväng. Återigen har gamla centervärden såsom individens frihet och ansvar, småföretagsamhet, anti-byråkrati, marknadsekonomi och äganderätt kommit tillbaka. Det är just dessa ord som jag förknippar med borgerlighet. Det moderna förknippar jag med den mer positiva synen på teknologi och den nya synen på landsbygd och stad där federalismen löser de gamla motsättningarna. Den gamla synen på stad och landsbygd, som Moderaterna och Centerpartiet har tävlat om att föra fram, utgår från tesen att det landsbygden förlorar vinner staden och det staden vinner förlorar landsbygden. Federalismen ger landsbygden en bättre möjlighet att leva på sina egna förutsättningar utan att misstänkas för att parasitera på staden. Detta är ett exempel på hur man kan använda de fyra värdeorden för att vi tillsammans ska kunna föra fram ett gemensamt budskap. Mycket arbete återstår innan klyftan mellan Centerpartiets image och Centerpartiets profil överbryggas. Mycket arbete återstår innan Centerpartiet kan sägas vara ett ideologiskt sammansatt parti, men partiet är på mycket god väg.

Om ni inte har några frågor så vill jag avsluta med de Fälldinska orden: ”I grunden är ett centraliserat samhälle ett svagt samhälle. För det är ett samhälle som i första hand bygger på maktspråk och byråkratiska regler”. (Thorbjörn Fälldins riksstämmotal 1979)





|Hem| |Vem är Runebert?| |Nyhetsbrevsarkiv| |Analys av Centerpartiet| |Egna litterära alster| |Litteraturanalys| |Favoritlänkar| |Läsarundersökning|