HemVem är Runebert?NyhetsbrevsarkivAnalys av CenterpartietEgna litterära alsterLitteraturanalysFavoritlänkarLäsarundersökninge-mail me

Karin Söder – Med regeringsdeklarationen som bas
 

Angående det dukade bordet skriver Karin Söder: Det visade sig att den framdukade måltiden var ytterst mager och till stora delar inhandlade på kredit” (s. 93)

Som utrikesminister betonade hon solidaritet men kunde inte bryta sig loss från Palmes destruktiva hyckleripolitik som i grunden gynnade kommunisterna. Hon skriver om hur högerspöket visade sig emellanåt i regeringsförhandlingarna. Men det där högerspöket stod för en hederlig och konsekvent hård linje mot kommunistsvinen. Hon var alldeles för okritisk mot Palme och svensk utrikespolitiska tradition.

Karin Söder var dock hård mot Sydafrika vilket ger poäng hos mig. Ett förbud mot nyinvesteringar i Sydafrika genomfördes vilket retade upp några moderater.

Fälldin avskrev också skulder för U-länder vilket är ett modernt krav från den moderna vänstern. Själv anser jag att avskrivningar är bra förutsatt att man ställer höga krav på demokrati mm. i de länder som erbjuds avskrivningar. Om den borgerliga regeringen ställde sådana krav framgår inte av Söders bidrag.

Som socialminister i regeringen 1979-1981 och 1981-1982 fokuserade hon på de svagaste grupperna. Hon ville med andra ord förstärka grundskyddet i samhället. Må vara att det är fel att kategorisera människor som permanent svaga, men grundtanken med Centerpartiets grundskydd är att erbjuda ett skyddsnät för alla.

Centerpartiet borde också ha infört ett barnkonto kopplat till ett skattekonto som ersatte barnbidraget (som var ett bra Centerinitiativ 1944), föräldraförsäkringen samt utbyggnaden av barnomsorgen. Där var Söder alldeles för feg

Söder genomförde dock välbehövliga begränsningar i sjukförsäkringssystemet såsom karensdagar vilket inte var lätt att förankra i Centerpartiet och Folkpartiet.

Slutligen kan man säga att Karin Söder väl förvaltade Centerpartiets konservativa princip om att inte vältra över kostnader på kommande generationer. Detta innebär besparingar och sanering av ekonomin vilket i regel inte belönas av väljarna.

Maktskifte! – Regeringarna Fälldin och den politiska miljön i 1970-talets Sverige





|Hem| |Vem är Runebert?| |Nyhetsbrevsarkiv| |Analys av Centerpartiet| |Egna litterära alster| |Litteraturanalys| |Favoritlänkar| |Läsarundersökning|