HemVem är Runebert?NyhetsbrevsarkivAnalys av CenterpartietEgna litterära alsterLitteraturanalysFavoritlänkarLäsarundersökninge-mail me

Nils Stjernqvist – Parlamentarismen i teori och praktik
 

Nils Stjernqvist ger en teoretisk beskrivning av parlamentarismens utveckling följt av en beskrivning av parlamentarismen i praktiken. En fråga som behandlas är om vi ska ha ett majoritetsvalsystem som gynnar de största partierna eller ett proportionellt valsystem som ger alla partier mandat efter röstfördelning.

En annan dimension är en- eller tvåkammarsystem. Centerpartiet och högern var länge skeptiska till införandet av ett enkammarsystem. Socialdemokraterna var dock mest skeptiska av maktstrategiska skäl. När Socialdemokraterna gjorde ett dåligt kommunalval 1966 ändrade Socialdemokraterna sig eftersom majoriteten i första kammaren riskerades att erodera.

En ytterligare fråga är riksdagsspärren som också avgjordes av taktiska skäl. Folkpartiet ville sätta gränsen till 5 % för att försvåra för konkurrenten kds och Socialdemokraterna ville ha 3 % för att garantera VPK:s stöd i riksdagen. Kompromissen blev 4 %.

En gemensam valdag genomfördes för att Socialdemokraterna kände en oro för att inte kunna mobilisera sina väljare i kommunalvalen.

Således avgörs oftast författningsfrågor av taktiska och strategiska skäl och inte av ideologiska och demokratiska.

Inför riksdagsvalet 1973 var borgarna beredda att regera. Jämviktsriksdagen 1973 kan betraktas som en prövoperiod för borgarna. Tage Erlander (s) och Gunnar Hedlund (c) hade alltid haft nära kontakt. När Fälldin tog över 1971 förstärkte Centerpartiet sina borgerliga värderingar och sin borgerliga position.

Maktskifte! – Regeringarna Fälldin och den politiska miljön i 1970-talets Sverige





|Hem| |Vem är Runebert?| |Nyhetsbrevsarkiv| |Analys av Centerpartiet| |Egna litterära alster| |Litteraturanalys| |Favoritlänkar| |Läsarundersökning|