HemVem är Runebert?NyhetsbrevsarkivAnalys av CenterpartietEgna litterära alsterLitteraturanalysFavoritlänkarLäsarundersökninge-mail me

A walk to remember!
 

2006-12-05

1. A walk to remember – Recension
2. Nya tal på talskrivarna
3. Reflektioner kring global uppvärmning
4. Milton Friedmans bidrag
5. Rättigheter och skyldigheter
6. Kulturradikaler i CUF
7. Facken bryr sig inte om de arbetslösa
8. Bör USA kopiera den svenska modellen?
9. Nymoderaten Odenberg offrar arbetsutbud för taxiresor
10. Nytt på feministfronten

1. A walk to remember – Recension

A walk to remember – Nicholas Sparks

A walk to remember är en mycket romantisk bok som plockar fram de finaste sidorna hos människan. Mitt intresse för boken och dess författare Nicholas Sparks väcktes av att jag såg en film med samma titel. Jag blev rörd av de starka känslor och passioner som illustrerades i skådespelarnas attityder, ansiktsuttryck och beteenden. Något inom mig berördes av den renodlade godhet och goda intentioner som kännetecknar huvudrollsinnehavaren. Till en början var jag orolig över att filmen var en sliskig och ytlig romantisk film som får en att spy av alla floskler. Men så var det inte. Filmen var välgjord och väl genomtänkt. Man anade att något inte stod rätt till med huvudrollsinnehavaren Jamie Sullivan men man kunde aldrig riktigt lista ut vad innan faktumet presenterades för tittaren.

Detta var bakgrunden till att jag nu har läst denna bok. Jag blev något besviken då den inte levde upp till filmens kvaliteter av planterade ledtrådar och den inre logiska sammanhållningen. För första gången i mitt liv är boken sämre än filmen. Men trots detta gjorde även boken mig rörd. Det är inte ofta man får läsa en romantisk bok som inte går över gränsen till vad som känns äkta.

Jamie Sullivans medspelare och sedermera partner Landon som är den egentliga huvudrollsinnehavaren förvandlas från en ointresserad och blaserad person som värderar andra människors åsikter högre än sin egen till en generös och självständig person som vågar stå för sina nya känslor som vuxit fram med tiden. Jamie har en väldigt stark tro på Gud och hon överlämnar hela sitt öde till denna andliga entitet. Hon är en äkta altruist som ägnar hela sitt liv åt att hjälpa andra. Detta ger henne en tillfredsställande känsla av mening och sammanhang.

Men precis som alla altruister äts hon upp inifrån. Egoism är grunden för människans existens och den är inte oförenlig med generositet och hjälpsamhet. Förvisso får hon glädje och lycka tillbaka från sina medmänniskor, men det sker när det redan är för sent. Bara den som verkligen tror på Gud kan känna tillfredsställelse med det tragiska slut som boken erbjuder läsaren. Jag måste erkänna att några tårar letade sig ut ur mina ögonvrår. Samtidigt som det är tragiskt är det mycket vackert, även då livsfilosofin hos Jamie går emot min egen. Läs boken, den kommer att beröra dig!

Recensionen finns även publicerad här.

2. Nya tal på talskrivarna

Följande tal har jag publicerat för försäljning:

Marknadsföringens "fyra p:n".

Talet passar som en introduktion till en konferens, ett seminarium eller ett informationsmöte om marknadsföringens grunder. Just denna introduktion fokuserar på "de fyra p:na", dvs. produkt, pris, plats och promotion.

En kommersialiserad jul i ett andligt sammanhang.

Chefen på en arbetsplats håller ett tal om julen. Talet hålls vid ett julbord eller i något liknande sammanhang. Talaren hoppas att den harmoni som bör associeras med julen äntligen kommer att infinna sig när den mest hektiska tiden inför julen är över. I talet tas julens historiska och andliga sammanhang upp för att ge en motvikt till den kommersialisering som julen har utsatts för.

3. Reflektioner kring global uppvärmning

Anledningen till att jag ifrågasätter domedagsprofeterna och för fram alternativa synsätt är att bredda miljödebatten och få en bättre helhet. Katastrofscenariona är nämligen inte mer troliga än andra scenarion. Jag hoppas att mina eftersökningar kan hjälpa er att reflektera mer kring miljöproblemen i världen. Resurser är ju alltid begränsade, hur får vi mest miljöeffekt för de tillgångar vi har till vårt förfogande?

Om du har missat mina tidigare reflektioner i ämnet kan du läsa det här.

En experimentreaktor för fusionskraft ska byggas i södra Frankrike som ska ge ren atomkraft.

Om det experimentet blir lyckat kommer energiproblemet att vara löst för alltid. Bränslet är nämligen havsvatten till skillnad från dagens kärnkraftverk, fissionskraft, som har uranium och plutonium som bränsle. Själva processen i fusionskraft liknar det som sker i solen. Investeringen går på 100 miljarder kronor och bakom satsningen står länder såsom Kina, Japan, Ryssland, USA och EU.

Jag tror att USA som mer satsar på ny teknologi och mindre på defensiva åtgärder såsom Kyotoprotokollet har rätt inställning när det gäller att minimera riskerna för växthuseffektens verkningar.

Ekonomen George Reisman ger belägg för detta när han påpekar att den nya teknologi som behövs för att undvika den uppvärmning som det varnas för förutsätter den gamla teknologin.

George Reisman menar också att resurserna egentligen är obegränsade, det gäller bara att få fram dem.

Danne Nordling menar att det är för lönsamt att bränna upp skogen på grund av koldioxidskatten.

Gott-exempel-politiken fungerar inte. Sverige har gått före med en hög koldioxidskatt men inte särskilt många länder ha följt efter. Detta gör att Sverige lägger en alltför stor börda på sin befolkning och på företagen.

Sternrapporten visar att en koltull kan vara nödvändigt för att få ned koldioxiden.

Men det är då bättre om fler länder inför koldioxidskatt och att skatten harmoniseras över landsgränserna (helst via institutionell konkurrens).

Louise Trygg på Linköpings universitet menar att det är bra med höga el- och energipriser eftersom det tvingar industrin att sänka sin energiförbrukning vilket positivt påverkar industrins konkurrenskraft.

Frågan är bara om det går att inom en snar framtid få ned förbrukningen utan att också dra ned på produktionen. Man kan ju inte trolla med knäna? Men om Trygg har rätt kan industrin sänka sin förbrukning med hälften genom redan etablerad teknologi, vissa åtgärder ska till och med vara gratis. Tyvärr framgår det inte av pressmeddelandet vilka konkreta åtgärder som åsyftas.

Biomassa och energiskog kan på lång sikt komma att fördubblas och utgöra 20 % av den totala energitillförseln i EU.

Här har Sveriges bönder en stor marknad att satsa på. Om bönder i Sverige ska kunna överleva måste de börja tänka nytt och anamma nya affärsidéer. Bönder har anpassat sina verksamheter tidigare, varför skulle det vara omöjligt nu? På kort sikt finns det en stor risk med energiskogar eftersom kunskapen om att odla sådana grödor är begränsade. Men allt företagande är ett risktagande. Den som tror på den svenske bondens död är alltför pessimistisk och den som tror att bonden måste få bidrag för att överleva har en alltför nedlåtande syn på svenska bönder.

Men å andra sidan kan uttag av bioenergi från skogsavverkningar påverka den biologiska mångfalden negativt.

Stormarknadsälskare och dyrkare av billiga livsmedel som samtidigt skriver om jordens undergång bör läsa denna forskning som i sig inte är särskilt ny kunskap.

Att man ska behöva tala om att livsmedelstransporter förutsätter energi och kostnader är egentligen bedrövligt. Däremot kan denna forskning ge lite tips till de som transporterar livsmedel samt till bönderna.

Vattenfall har ett intressant projekt i Tyskland där koldioxiden kommer att lagras i underjorden.

När koldioxid förbränns i rent syre och inte i vanlig luft blir restprodukterna vattenånga och koldioxid. Genom ett högt tryck kan koldioxiden komprimeras till flytande form och den flytande vätskan kan sedan via raka rör transporteras till ihåligheter i underjorden. Exempel på sådana ihåligheter är tomma eller halvtomma olje- eller naturgasfält. Genom denna process går det, om man vill, att få ut mer olja från källorna eftersom oljan trycks uppåt. Denna lösning där koldioxiden lagras i underjorden ger med dagens konsumtion oss en respit på 1000 år. Nog kan vi väl komma på vettiga alternativ till kolkraft, olja och andra fossila bränslen till dess? Jorden kommer sålunda inte att gå under.

Andra metoder för att komprimera koldioxid är att kolet förgasas innan den eldas, då uppstår kväve och koldioxid. En ytterligare metod är att separera koldioxiden efter eldning av olja.

I fjärde avsnittet av dokumentären ”Planeten” blir tonen något mer nyanserad jämfört med tidigare avsnitt och möjligheterna börjar diskuteras istället för enbart orgier av problembeskrivningar. Andra ståndpunkter kommer fram, men dessa avfärdas tyvärr med det psykologiska argumentet att de som kritiserar domedagsprofeterna inte vill eller kan ta till sig det fruktansvärda faktumet. Vad bekvämt.

Det mest intressanta i avsnittet är de fyra scenarion som målas upp; 1. Star trek, 2. Mad max, 3. Ecotopia och 4. Big Government. I Star Trek kommer teknologin att rädda oss från de beskrivna miljökatastroferna. I programmet exemplifierades detta med ett holländskt förslag om skyskrapor för grisuppfödning på flera våningar. Det andra scenariot målar upp ett skräckscenario som påminner om Thomas Hobbes allas-krig-mot-alla-anarki där miljön är förstörd, majoriteten är fattiga och ett fåtal lever skyddade bakom murar och vakter. I det tredje scenariot utmålas ett ekologiskt idealsamhälle där människan lever närmare och i samklang med naturen på en mer basal nivå. Back to basic ungefär. Det fjärde scenariot handlar om att den stora och starka staten via repression och tvång ska genomföra de beslut som är nödvändiga för att rädda världen från dess undergång. En modern version av Thomas Hobbes Leviathan. Undrar vilken kategori jag hamnar i. De flesta skulle nog svara Star trek scenariot. Jag håller med. Men jag skulle troligen kombinera det med lite ekotopia, inte så att jag vill back to basic eller avguda naturen utan för att få en bättre balans i livet mellan högteknologisk civilisation och den lugna naturen. För mig är inte detta en motsättning.

Läs mer om programmet här.

Danne Nordling har skrivit en intressant analys om detta avsnitt.

Hans utgångspunkt är att miljöpolitiken nu börjar användas som ytterligare ett argument för diktatur och överhetens repression. För att jorden inte ska förstöras måste en stark ledare sätta restriktioner på vårt beteende på samma sätt som Kinas kommunistledare Mao införde restriktioner på antalet barn per familj. Marknadskrafterna fungerar inte enligt denna ideologi, utan tillväxten är ett problem och inte en lösning på problemen. Programmet framställde också teknologioptimisterna som obotligt naiva som inte kan ta till sig katastrofens omfattning.

Danne Nordlings tes är att det alltid finns en viss andel av befolkningen som är mottagliga för sådana här tankar. De söker hela tiden efter nya skäl för att legitimera överhetens repression.

De övriga avsnitten mellan första och fjärde var rätt så intetsägande. Det är mycket upprepningar och repetitiva monologer som förvrängs och ackompanjeras av farliga industrialiseringskomponenter.

I Svenska Dagbladet den 3 januari 2006 publicerades två nyanserade artiklar om de naturliga klimatförändringar som skett under en period på 600 000 år. I ett diagram demonstreras hur stora förändringarna har varit över tiden och att dagens förändringar ingalunda är särskilt spektakulära. Tyvärr finns inte detta online men Dick Erixon har uppmärksammat detta.

Detta bekräftas av två geologer som publicerar en artikel i den ansedda tidskriften ”Environmental Geology” som visar att mänsklig aktivitet står för 0,01 grader celsius av 0,56 grader celsius under den senaste 150-årsperioden.

Kalle Strokirk illustrerar detta väl.

Avslutningsvis vill jag nämna att jag har viss förståelse för att man låter sig skrämmas av global uppvärmning till skillnad från tidigare skrämselpropaganda om osynliga strukturer och könsmaktsordningar. Vi blir alltså något mer rationella med tiden. Det går åtminstone åt rätt håll.

4. Milton Friedmans bidrag

Nationalekonomen Milton Friedman med sitt vetenskapliga fokus har lämnat oss efter ett 94 år långt liv. Hans främsta bidrag till världen är monetarismen och hans pedagogiska dokumentär ”Free to choose”. Monetarismen var den teoribildning som förstod att penningmängen påverkar inflationen och att full sysselsättning inte kan upprätthållas via hög inflation. Istället är inflationen en orsak till arbetslösheten. Då penningpolitiken är viktigare i det här sammanhanget än finanspolitiken och då politiker inte kan bli återvalda genom ekonomisk disciplin är det viktigt med en självständig riksbank som har som främsta mål att hålla inflationen i schack. Efter 1970-talets stagflation, dvs. både hög inflation och hög arbetslöshet, började fler förstå att John Maynard Keynes och Bertil Ohlin hade haft fel och att Milton Friedman hela tiden haft rätt. (Jag vet dock att objektivister och ekonomer såsom George Reisman anser att Friedman också har fel eftersom han utgår från att marknaden måste manipuleras via räntan för att fungera. Dessa kritiker föredrar guldmyntfoten eller något liknande system.).

Det andra bidraget handlar om friheten att välja skola, barnomsorg, vård- och omsorgsproducent osv. I detta ingår också argumenteringen för att legalisera narkotika, inte för att det är nyttigt för människan att knarka, utan för att staten bara förvärrar problemen via kriget mot droger. De negativa bieffekterna av att kriminalisera knark såsom högre priser, mindre statlig kontroll då handeln sker under samhällsytan, fler brott för att finansiera sitt missbruk, skapandet av lukrativa affärer för brottssyndikat mm, är högre än eventuella fördelar såsom moraliska dubier och effekter av överdoser.

Men framförallt kännetecknades Friedman av intellektuell hederlighet och en ovilja att blanda samman ideologi och vetenskap.

För att ta del av Friedmans pedagogiska förtjänster rekommenderar jag följande filmsnutt som Dick Erixon publicerar på sin blog där Friedman med hjälp av en blyertspenna förklarar marknadsekonomins mekanismer.

Här nedanför hänvisar jag läsaren till de bästa minnesartiklar som jag funnit:

Sebastian Weil skriver i Captus tidning om Milton Friedman på ett lättfattligt och sammanfattande sätt.

Danne Nordling beskriver mer grundligt Milton Friedmans politiska teorier och värderingar som både bygger på att frihet skapar nytta och välfärd samt att frihet har ett värde i sig.

Nordling tar helt avstånd från tesen om att Friedman var en utilitarist, dvs. en teoretiker som strävar efter största möjliga välstånd för största möjliga antal och att i princip vilka metoder som helst är tillåtna i denna strävan.

En intressant men mindre känd sida av Friedman tas upp här.

Milton Friedman visade att nyliberaler kan ha ett socialt patos.

Jacob Sullum på den nyliberala tidskriften Reason skriver på Townhall.com varför Friedman inte är konservativ, utan en ärkeliberal.

Linda Chavez skriver om sin resa från vänsterliberalism till konservatism samt om hur vilket dynamiskt par Rose och Milton var.

Den konservative skribenten William F. Buckley som har grundat National Review och som strävat efter att samla högerns olika inriktningar till en gemensam plattform skriver en mer personlig kolumn om sin vän Friedman.

Murray Rothbard ansåg att Friedman var en statist.

Kritik från höger där Friedman anklagas för att försvara statens existens och förmåga att få marknaden att fungera bättre!

USA är just nu, när protektionismen vinner framsteg hos både vänstern och högern, i stort behov av Friedmans idéer.

Paul Greenberg menar att Milton Friedmans texter var lättförståeliga på grund av att de baserades på så mycket forskning.

Captus tidning har samlat länkar till artiklar om Milton Friedman.

5. Rättigheter och skyldigheter

Jag har länge hävdat att det svenska samhället alltför mycket fokuserar på rättigheter. I bästa fall kommer skyldigheterna i andra hand.

Denna tes kan exemplifieras med ett aktuellt fall där tidningar som DN och Expressen tycker synd om lögnaren och den inkompetente tjänstemannen i UD som gått till historien som det största stolpskottet i Tsunamikatastrofshanteringen.

Anledningen till allt snyftande i tidningarna är att Lars Danielsson som tog tjänstledigt för att lätta på trycket å Socialdemokraternas vägnar inför valet 2006 och som har ett avgångsvederlag på 81 000 kr. i månaden har inte fått några arbetsuppgifter och sitter undanskymd på något litet kontor på UD.

So what? Han har inte uppfyllt sina plikter och har därmed inga rättigheter. Juridiskt har han tyvärr det. Därför tvingas Carl Bildt mobba ut fjanten och isolera honom från allt viktigt på UD. Det går nämligen inte att bara kicka folk i Sverige. Människor har rättigheter men absolut inga skyldigheter. Kom full till jobbet. Ingen åtgärd! Kom för sent till jobbet. Ingen åtgärd! Osv. Bort med alla arbetsskyddslagar. Den som är kompetent behåller jobbet, den som är inkompetent gör det inte. Dessutom börjar jag bli trött på Fredrik Reinfeldts daltande med gamla socialdemokrater. Vi har ett maktskifte i svensk politik. Se nu till att det syns. Kicka alla socialdemokrater och dra tillbaka den fåniga idén om att utse årets arbetare. Inte visste jag att jag röstade för Sovjetism när jag röstade på alliansen.

Socialdemokraterna är ett tredje exempel. De är emot att småföretag ska få göra två undantag från turordningsreglerna i LAS. Dalapolitikern Kurt Kvarnström har skrivit flera motioner där han ondgjort sig över detta. Läs mer om detta här!

Men när de själva drabbas av lagens effekter, då vill de förhandla bort turordningsreglerna. Förvisso är det väl alltid okey att förhandla. Men är man socialdemokrat bör man inte ens tänka tanken att förhandla eftersom de inte vill tillåta andra att göra undantag från reglerna. Att leva som man lär verkar vara väldigt svårt för vissa typer av människor. Problemet för Socialdemokraterna är att de måste banta ned sin partiorganisation efter valförlusten samtidigt som flera departementsanställda måste få ny anställning. Partiet vill ha de som är mest kompetenta kvar på sina anställningar. Tänk, om Socialdemokraterna även vill ge den ynnesten till oss andra.

Tro nu inte att Socialdemokraterna är ensamma om hyckleri och rättighetshysteri. Även Moderaterna har sin beskärda del av kakan. Tobias Billström avslöjar politikers logik i en intervju med Martin Borgs.

Ett fjärde exempel är sjukvården i Sverige där många lever riskfyllt, dvs. de röker, super, kör fort med sin bil och utan bilbälte osv. De får betala lika mycket i sjukvård som den som inte tar sådana risker. Förvisso får rökaren och alkoholdrickaren betala punktskatter på sina favoritprodukter, men det slår ändå fel eftersom det inte finns en direkt koppling mellan betalning och tjänsteproduktion. Istället för att straffbeskatta (eller bötlägga) vissa beteenden anser jag att man ska öka självrisken inom sjukvården. Röker man ska man betala högre patientavgifter. Går man inte med på att ingå särskilda program för rökning eller bantning eller något liknande får man dras med högre patientavgifter. De som sköter sig får därmed lägre patientavgifter. På sikt bör staten bara finansiera vården för de som absolut inte kan betala för sig via eget kapital eller försäkringar. Och de som får vården finansierad måste uppnå vissa krav för att få mer hjälp. Undantag bör dock göras för barn som har ovettiga föräldrar och för psykiskt sjuka som själva inte kan ta ansvar för sitt eget liv.

Just detta har man infört i West Virginia där Medicaid kopplas till ett incitamentssystem.

Och ja, fattiga i USA får hjälp av staten eller delstaten vid sjukdom.

6. Kulturradikaler i CUF

Centerpartiets Ungdomsförbund har länge stött Sveriges fånigaste organisation – Centrum mot Rasism – som ägnar sig åt att granska namn på glassar, att vilja förbjuda kenyaner att marknadsföra sitt eget land på Kolmården, ekonomiskt fuffens och slöseri med skattepengar.

Ett infantilt kastrulluppror mot regeringen för indraget stöd till organisationen krävdes för att CUF skulle få upp ögonen för organisationens seriositet.

Var har CUF varit någonstans de senaste åren? Men bättre sent än aldrig…

Utbildningsministern vill avskaffa möjligheten till elevmajoritet i gymnasieskolan och därmed en bit av allt flum.

CUF:arna är upprörda!

Visst är jag för kommunernas oberoende, men det måste ju finnas gränser för hur man får styra en skola. Elevmajoritet? Gymnasieelever är inte vuxna, de står vid gränslandet mellan barndomen och vuxenlivet och de behöver stadiga pelare att luta sig emot och inte anarkistiskt flum.

7. Facken bryr sig inte om de arbetslösa

Återigen bevisar LO och likvärdiga organisationer att de inte kan tas på allvar då de enbart springer Socialdemokraternas ärenden och försöker agera överdomare som har rätt att lägga in veto mot väljarnas val av politik. Alliansen var väldigt tydliga med hur de skulle finansiera skattesänkningarna och öka arbetsutbudet. Ingen kan säga att de inte visste vad Alliansen planerade att göra med A-kassan. De som ändå bara naivt lyssnade på de positiva förslagen från Alliansen, dvs. skattelättnader, borde inte ha kunnat missa Socialdemokraternas varningar om sämre A-kassa. Nu vill TCO och LO strejka mot regeringens planer.

Fredrik Reinfeldt har valt att vara mycket inställsam och vänlig mot fackförbunden. Orsaken till detta är glasklar, Reinfeldt försöker blidka fackförbunden så att de inte ska kräva för höga löneökningar i avtalsrörelsen 2007. Men för detta har inte Reinfeldt någonting att hoppas på. Ger man dem lillfingret tar de hela handen.

Niklas Ekdahl skriver i DN om hur facken kan förstöra regeringens åtgärder för fler arbeten.

Den enda fackförening som verkar något nyanserad är IF Metall som vet vad globaliseringen och den ökade konkurrensen leder till. Transport och Bygg vill inte ta till sig av denna kunskap och därför anklagar Tranportbossen Per Winberg IF Metall för klassförräderi: ”Metall har gett upp kampen mot kapitalet”.

Och jag som trodde att marxismen var död! Det är fortfarande en kamp, inte ett ömsesidigt beroende. Hur ska arbetsgivarna ställa sig till detta? Ska de vika ned sig och låta parasiterna vinna? Förhoppningsvis inte.

Det är följande allt handlar om: ” En årlig ökning av arbetskostnaden på 3,8 procent ger 3,6 procents öppen arbetslöshet. En ökning på 5,0 procent ger 5,6 procents öppen arbetslöshet.

Bara att välja. Mer pengar för somliga eller mer jobb för alla.”

Niklas Ekdahl skriver att fackförbunden tidigare har agerat ansvarsfullt eftersom de har ställt måttliga krav.

Men sedan skriver han: ”Det nya är att någon procents arbetslöshet upp eller ner kan avgöra valet 2010 eftersom alliansen har satt upp orealistiska mål.”

Skillnaden mot tidigare avtalsrörelser är att regeringen har satt upp ett orealistiskt mål om hur många som ska kunna vara i arbete. Tidigare har regeringarna inte haft särskilt höga ambitioner om att hålla nere den verkliga arbetslösheten för de har insett att det inte går på grund av fackföreningarnas beteenden. Är detta ansvarsfullt?!?

Den solidariska lönepolitiken som LO har drivit hårt har lett till en sammanpressad lönestruktur som gör att studier och extra ansträngningar inte lönar sig. Detta har lett till färre innovationer och entreprenörer än vad vi annars skulle ha. Det leder till att valet av utbildning inte är lika viktig, utan vi kan ta något flumprogram om litteraturvetenskap och genusvetenskap eftersom det ändå inte har så stor betydelse på lönekuvertet. Birgitta Swedenborg som är forskningsledare på SNS bekräftar detta i Sunt förnuft nr.8 2006. Hon menar att större inkomstskillnader ger positiva effekter på ekonomin och skapar fler jobb.

Detta illustreras av Martin Borgs i sin parodi ”Rädda en rörmokare”.

Ett annat problem är att den sociala rörligheten är låg vilket gör att klassresor är få och incitamenten att ens försöka lyfta sig från den nivå man är idag är minimala.

8. Bör USA kopiera den svenska modellen?

Walter E. William skriver i en kolumn på Townhall.com om varför USA inte bör kopiera den europeiska och svenska modellen.

Högre skattetryck, högre arbetslöshet, sämre sysselsättningsutveckling och brain-drain är de främsta orsakerna till varför USA inte bör kopiera Europas politik.

”A suggestion that we should be more like Europe is the same as one suggesting that we should be poorer.”

9. Nymoderaten Odenberg offrar arbetsutbud för taxiresor

I överensstämmelse med arketypen för nymoderaten legitimerar eller förkastar försvarsminister Odenberg alla beslut via arbetsutbudet. I en debattartikel om försvaret argumenterar Odenberg för restriktiva anslag till försvaret för att därmed kunna satsa mer resurser på att öka arbetsutbudet.

Som om terrorister och ryssen skulle bry sig om vårt arbetsutbud. Har vi inte lärt oss någonting från 1925 års försvarsbeslut? De nya moderaterna har helt avskurit sig från historien och har enbart abstrakta makrosamband för ögonen.

Men när Odenberg ska legitimera sina onödiga taxiresor då nämns inte arbetsutbudet.

Som riksdagsman under föregående mandatperiod begärde Odenberg ersättning för ca 200 taxiresor från sin bostad till riksdagen. Detta trots att det tar sex minuter med kollektivtrafik. Odenberg skyller på säkerhetsaspekten och tidsvinsten. Jo, tjena… Som statsminister cyklade Carl Bildt varje dag till jobbet. Föreställ er hur mycket arbetsutbud vi skulle kunna skapa om Odenberg betalade sina egna taxiresor, eller helt enkelt tog kollektivtrafiken. Eller varför inte cykeln? Lite säkerhet och tidsvinster ska väl inte förstöra möjligheten till mer pengar till arbetsutbudet, vår nya GUD!

10. Nytt på feministfronten

Här kan ni se en filmsnutt om vad som är feminismens och många kvinnors problem vad gäller synen på män.

Max Ericson talar klarspråk och kräver att kvinnor tar ansvar för sina egna liv. Istället för att gnälla om hur dumma, lögnaktiga, självcentrerade och elaka män är borde de helt enkelt sluta data dumma, lögnaktiga, självcentrerade och elaka män.

”What´s all about the good guys out there, what did they do to deserve this fucking crap. Oh wait, you whiny dumb asses won´t know anything about good guys, would you? That´s right, you are too busy… what´s that your doing, oh yea, dating ass-holes.”

Sluta klaga!!!!

Doug Giles på Townhall.com fortsätter på samma linje.

När en åsna sparkar någon för första gången är det åsnans fel. När samma åsna sparkar samma person för andra gången är det den sparkade personens fel. (Ignorera det faktum att en åsna inte kan ta ansvar för sina handlingar, det här är bara en analogi. Om ni vill kan ni utgå från att det inte är någons fel överhuvudtaget när åsnan sparkar en person för första gången.)

Giles ger sex råd till kvinnor hur de ska undvika skitstövlar och se varningssignalerna. Förvisso är han lite för extrem när det gäller avhållsamhet från sex, men trots det måste man faktiskt ha klart för sig vad det är man är ute efter. Är det en one-night stand eller är det något man vill satsa på. Är det det sistnämnda ska man så klart undvika one-night stands. Det säger ju sig självt.

H&M är inte rädda för feminismen och Schyman längre utan låter en mänsklig modell marknadsföra företagets underkläder.

Hujamig! Det roligaste är att själva Schyman är aktieägare i H&M. Ha, jag kan knappt sluta skratta!

Mike S. Adams har skrivit en rolig kolumn om ett tal om feminism på universitetet i Massachusetts-Amherst.

Det som verkade vara en makaber dröm var egentligen verklighet i en del av USA som ännu inte har nåtts av upplysningen och toleransen.

I en avhandling från Umeå universitet visar det sig att manliga pedagogiska ledare blir mindre accepterade när de talar om lyhördhet och reflektion än vad kvinnor i samma roll och yrke blir.

Jag antar att det fungerar så i ett matriarkat!

/Fredrik Runebert





|Hem| |Vem är Runebert?| |Nyhetsbrevsarkiv| |Analys av Centerpartiet| |Egna litterära alster| |Litteraturanalys| |Favoritlänkar| |Läsarundersökning|