HemVem är Runebert?NyhetsbrevsarkivAnalys av CenterpartietEgna litterära alsterLitteraturanalysFavoritlänkarLäsarundersökninge-mail me

Feminism = Könskrig!
 

2005-09-15

1. Skattmasens manifest, Feministiskt Initiativ och Fredrick Federley
2. Skulle ha röstat på Kristdemokraterna i Kyrkovalet
3. Mitt första politiska hot
4. Objektivistiska bloggar
5. Diskriminering = Ingen uppmuntran
6. Pojkar diskrimineras i skolan
7. Anna Ekelund retar gallfeber på feminister
8. Alternativa teorier om våldtäkter
9. Centerpartiets jämställdhetsprogram
10. Inte bara priskonkurrens
11. Antiamerikanismens budbärare utnyttjar katastrofen i New Orleans till att attackera Bush och USA
12. A-kassenivån förhindrar jobb
13. Tjänar medelsvensson mindre än genomsnittet av svarta i USA?

1. Skattmasens manifest, Feministiskt Initiativ och Fredrick Federley

I senaste numret av Contra (nr. 4) har jag bidragit med en artikel om Mikael Wokanders bok "Skattmasens manifest" som visar bristerna med dagens skattemyndighet, praxis och skattelagstiftning. I boken får läsaren också många goda råd om vad man bör göra när skattemyndigheten knackar på dörren.

Läs artikeln här!

I detta nummer har jag också skrivit en artikel tillsammans med CG Holm och Karl-Göran Bottwyck som utgår från tesen att Feministiskt Initiativ är ett nytt vänsterparti. Både när man tittar på hur ledamöterna i interimstyrelsen agerar, skriver och talar samt tittar på Feministiskt initiativs plattform blir slutsatsen att borgerliga väljare inget har att hämta hos Feministiskt Initiativ. Detta är också naturligt då feminismen är en förlängning av marxismen.

Jag har också bidragit med en notis om CUF-ordförande Fredrick Federleys politiska engagemang och ideologiska övertygelser. Han förespråkar mer nyliberalism och högerpolitik än vad Moderaterna och Folkpartiet gör. Jag får erkänna att jag inte var så neutral i min beskrivning av Federley som politisk och ideologisk ledare utan man kan nog snarare kalla det hela för en hyllningsnotis. (Notiserna finns ej med i sammanfattningen på Internet).

Du kan läsa om innehållet i senaste Contra här!

2. Skulle ha röstat på Kristdemokraterna i Kyrkovalet

Om jag vore kristen, troende och medlem i svenska kyrkan hade jag röstat på Frimodig kyrka eller Sverigedemokraterna. Jag vet inte vad Frimodig kyrka står för men jag vet att jag aldrig skulle lägga min röst på Sverigedemokraterna. Kristdemokraterna som kommer som tredje parti skulle då istället ha fått min röst. Anledningen till att Sverigedemokraterna hamnar högt är att jag anser att kristna inte ska offra sin teologi av populistiska skäl. Givetvis ska inte homosexuella få gifta sig i kyrkan. Därmed inte sagt att jag är homofientlig. Jag har helt enkelt valt sida, dvs. att inte vara kristen och inte vara fientligt inställd mot homosexuella.

Gör ett test du med!

3. Mitt första politiska hot

Senaste gången jag var ute och "raggade" stötte jag på en människa med kryckor (som tur var) som var väldigt arg på mig för vad jag hade skrivit om facket i en insändare för några veckor sedan. Han var hotfull och ville veta om jag hade arbetat hela mitt liv. Först försökte jag få honom att förstå att frågan var irrelevant och undrade vart han ville komma. Jag försökte också tala om för honom att jag tillhör en av de marginaliserade i samhället som inte lyckats få något jobb. Han var för arg för att förstå mig. Då ändrade jag taktik och bad honom ringa upp mig när han är i nyktert tillstånd och gav honom mitt telefonnummer. Det fick honom att lugna ned sig. Är det inte konstigt att vissa tror sig ha rätten att gorma och bråka bara för att de har lite alkohol i blodet? Det här samhället behöver verkligen mer moral.

Får se om jag får något telefonsamtal inom en snar framtid. Troligen inte...

4. Objektivistiska bloggar

Vill gärna delge er två svenska objektivistiska bloggar som tillämpar (eller i allafall försöker tillämpa) Ayn Rands filosofi på svenska samhällsförhållanden.

Carl Svanberg

Skriver väldigt mycket bra om USA och varför Sverige har mycket att lära av det landet.

Henrik Unné

Har skrivit väldigt bra inlägg om miljörörelsens stora misstag att tro att naturresurserna kommer att ta slut och ett annat väldigt bra inlägg om marknadskrafternas moraliska och ekonomiska nödvändighet.

5. Diskriminering = Ingen uppmuntran

På Roland PM:s blog stötte jag på följande artikel om diskriminering.

Det intressanta med denna artikel är att det så tydligt visar inflationens påverkan på begreppet diskriminering. "Forskaren Io Skogsmyr på Ekologiska institutionen säger att hon aldrig varit motarbetad - men att ingen har heller uppmuntrat henne.
- Vi har kanske inte varit tillräckligt uppmuntrande, erkänner dekanus Bengt Söderström." Forskaren Io Skogsmyr har hoppat av pga diskriminering.

Här framförs alltså idén att diskriminering är frånvaro av uppmuntran. Annars har jag alltid trott att diskriminering är olika hinder, förbud och fördomsfullt beteende. Men här handlar det alltså enbart om att inte ha uppmuntrat tillräckligt mycket. Sverige som land håller på att gå utför. Moralen är fullständigt söndervittrad i vårt samhälle.

Följ Roland PM:s blog här.

Sedan att manliga prostituerade diskrimineras är det ingen som bryr sig om. Det är okey för en manlig domare att köpa sex av en man, men det är inte okey för en domare att köpa sex av en kvinna. Sexköp är enbart förtryckande när det drabbar kvinnor, aldrig män eftersom patriarkatet per definition är kvinnoförtryck och inte mansförtryck.

Läs Jan Guillous artikel i ämnet.

6. Pojkar diskrimineras i skolan

Med sedvanlig feministlogik där alla skillnader beror på diskriminering och förtryck måste slutsatsen av den rapport som Mats Björnsson skrivit för Myndigheten för skolutveckling vara att pojkar diskrimineras av flickor och kvinnor. Matriarkatet råder!

Kunskapsskillnaderna mellan pojkar och flickor har ökat till flickors fördel. Flickor har bättre betyg inom alla socialgrupper, etniska grupper och på alla bostadsorter. Flickor lyckas också bättre när det gäller nationella prov, examinationsfrekvens och utbildningsdeltagande.

Mats Björnsson bekräftar också det som jag länge har påtalat: "Det är vanligt att pojkar har mer kontakt med läraren men det är ofta ett fåtal pojkar som har det." Forskning visar också att denna kommunikation främst är av negativ art. Läraren tillrättavisar pojkar som oftare än flickor missköter sig i klassrummen. Och denna tid får alla pojkar, även de skötsamma, på sitt kollektiva konto. Detta har även genusvetaren Ingemar Gens kommit fram till.

För pojkar är det viktigt att söka popularitet via våld, styrka, hierarki och konkurrens. En pojkes aktier stärks inte, varken hos flickor eller pojkar, om han lyckas bra i skolarbetet. Pojkar behöver, mer än flickor, balansera mellan att vara pluggis och populär. (Själv valde jag pluggisvägen.)

Det är också intressant att notera att högstatusskolor i Stockholm har blivit flickdominerade medan lågstatusskolor har blivit pojkdominerade. Segregation som vägen till jämställdhet = feminism.

Läs mer här!

När ska våra politiska partier ta till sig av detta faktum? När ska Centerpartiet skriva en jämställdhetsrapport som tar hänsyn till pojkars och mäns problem i samhället? Låt mig gissa. Aldrig!

7. Anna Ekelund retar gallfeber på feminister

Anna Ekelunds krönika "Falska feminister gör heteromän till bögar" i Aftonbladet är något överdriven och alltför tydlig i sitt provokationssyfte. Men trots allt finns det en kärna av sanning i hennes text.

Hon skriver om den hycklande och motsägelsefulla feministen som både vill äta och behålla kakan: "Jag tror att kvinnor alltför ofta överskattar sig själva. De gnäller om att de är underställda mannen, men är i hemlighet övertygade om att de är överlägsna. Men man kan inte vara både prinsessa och jämställd samtidigt."

Bortsett från de provokativa orden ligger det mycket i att många kvinnor och män har följande mentalitet:

""Du är värd bättre", får flickor ofta höra när killen gjort slut. Vad är det för ludermentalitet? Har kvinnan ett hemligt värde, alltid lite högre än mannens? Vi uppfostrar ju våra döttrar till att bli mentala horor."

Hon skriver om snyftaren Stina Lundberg Dabrowski som i princip utvisade sig själv från journalistiken efter hennes dunderfiasko i partiledarutfrågningen av Bo Lundgren i föregående val:

"Många svenska kvinnor vägrar inse att de måste sluta skylla sina tillkortakommanden på andra, företrädesvis män."

Givetvis tror jag inte att bortskämda flickvänner som inte kan göra sina pojkvänner lyckliga är orsaken till att vissa män är homosexuella. Men försök lyft blicken något och se grundproblemet som Anna Ekelund tar upp i sin krönika.

Centerfeminister vädjar ofta om att män och kvinnor inte ska ägna sig oss åt könskrig. Men ska vi män bara ta emot när ni gör allt för att svartmåla oss som grupp? Så fan heller!!!!!

Anna Ekelund är mer könsfredsaktivist än vad ni någonsin kommer att bli: "Världen är orättvis. Men jag önskar att så kallade feminister ser att den är orättvis åt båda hållen."

Feminister: Väx upp någon gång och ta ansvar för era egna liv!

Läs hela krönikan här!

8. Alternativa teorier om våldtäkter

På Antifeministiska Samfundets forum har debattören Sid Beret publicerat en intressant genomgång av mer biologiska förklaringar till våldtäkter. Genomgången utgår från Randy Thornhills och Craig T. Palmers forskning som redovisas i boken "A natural History of Rape". Grunden till deras teorier är mäns och kvinnors fortplantningsstrategier. Då män tjänar på att sprida sin säd till så många kvinnor som möjligt tjänar kvinnan på att noga välja ut sin partner eftersom hon investerar mer tid och ansträngningar i barnafödandet än mannen. För mannen kan det ta från några sekunder till tjugo minuter medan barnalstrandet betyder nio månaders graviditet och därmed färre antal års fertilitet för kvinnan.

Män har därför en starkare sexualdrift och kvinnor är därför mer kräsna. Konsekvensen av det är att män oftare vill ha sex än kvinnor och att våldtäkter kan ha varit en strategi för vissa män att maximera antalet avkomlingar.

Utifrån detta finns två teorier; biproduktsteorin och adaptionsteorin. Biproduktsteorin handlar om att vissa män använder våldtäktsstrategin för att sprida sina gener. Adaptionsteorin handlar om att beteenden och egenskaper kan gynnas evolutionärt. Själv tror jag till viss del på dessa teorier. Men problemet med dylika teorier är att:

1. Människor reduceras till djur. Skillnaden mellan människor och djur är att vi är mer medvetna, vi har förnuft och vi kan stå över primitiva beteenden. Men samtidigt kan ju det förklara att vissa män våldtar och de flesta inte. Majoriteten av män är civiliserade människor medan ett fåtal är på djurnivå. (Så från den aspekten hade Ireen von Wachenfeldt rätt i att män är djur. Om alla män är våldtäktsmän, då är alla män djur.)
2. Risken är att våldtäkter börjar betraktas som något naturligt och oundvikligt. Men å andra sidan allt som är naturligt är faktiskt inte bra. Det är bara miljönissar som tror det. Inte heller är våldtäkter oundvikliga då kunskaper ger bättre möjligheter att undvika problem. Här har vi ännu ett exempel på relevansen av Humes åtskillnad mellan är och bör.
3. Människors liv går ut på att maximera spridningen av sina gener. Andra motiv hamnar i skymundan såsom äkta kärlek och andliga värden. Att tro alltför mycket på dessa teorier riskerar att förenkla verkligheten alltför mycket. Men teorierna är onekligen ett bra komplement till feminismens teorier. Jag tror nämligen att feministerna kan ha rätt i vissa enstaka fall, och då menar jag inte patriarkatsteorin för det motsäger orden "enstaka fall". Givetvis kan det finnas maktbehov eller vanmakt bakom våldtäkter. Det kan även finnas hat och ren pur ondska.
4. Homosexuella våldtäkter förklaras inte av dessa teorier. Homosexuella akter syftar ju knappast till att sprida sina gener så mycket som möjligt. Artikelförfattaren har försökt gardera sig mot denna kritik men har enligt mig inte lyckats övertyga.
5. Teorin utgår från att den psykologiska smärta som den våldtagne kvinnan lider av främst handlar om att kvinnan inte har fått välja den partner som har de bästa generna vilket jag anser är en absurd teori. Givetvis är det kränkningen i sig som smärtar. Män och kvinnor har det gemensamma att de inte vill få sin integritet kränkt. Människor vill ha kontroll över sina egna liv vilket kan vara en förklaring till den starka dödsångest som vissa människor utvecklar. Med den här teorin skulle det alltså göra mindre ont att bli våldtagen i analen än i slidan? Knappast troligt. Artikelförfattaren tror inte heller att denna teori är trovärdig då den kvinna som våldtas ändå får en bättre position än många män som slås ut i den hårda konkurrensen om kvinnor. Precis som artikelförfattaren tror jag att kvinnors smärta bör sökas i psykologiska teorier.

Feminismens tro att våldtäkter inte har någonting med sexualitet att göra är inte trovärdig och förstör bara möjligheterna att lösa problemen. Givetvis är verkligheten mer komplex än så att alla våldtäkter handlar om patriarkatet.

Läs hela genomgången om "A natural History of Rape" här!

9. Centerpartiets jämställdhetsprogram

Äntligen har Centerpartiet lagt ut sitt jämställdhetsprogram så att alla kan studera förruttnelsen av en ideologi och ett parti. Här kan ni ladda hem det!

Det här bådar ju gott när man börjar läsa programmet: "Lösningen är inte att måla upp männen som fiende. Jämställdhet kan aldrig kommenderas fram." (s.1)

Men sedan kommer det:

Partiet slår fast att det är feministiskt: " Vi måste se orättvisorna och vilja förändra det - det är feminism." (s. 1)

Myter radas upp: "Fortfarande tjänar män mer än kvinnor. Fortfarande startar fler män än kvinnor företag (detta är dock sant men irrelevant - min anm.). Fortfarande är det kvinnorna som utför den största delen av det obetalda arbetet i hemmet och tar störst ansvar för barnen (sant men alltför vinklat - min anm.). Fortfarande diskrimineras många kvinnor, enbart på grund av sitt kön, och fortfarande finns det män som slår kvinnor (även kvinnor slår och psykar och även män diskrimineras - min anm.) Allt detta är tecken på ett samhälle där mannen i många avseenden fortfaranden är överordnad kvinnan. Fortfarande, år 2005, har vi ett historiskt arv som innebär att mannen är den som betraktas som normen i det svenska samhället." (s.2)

Inte måla upp män som fiender var det ja...

Fler felaktigheter: "Enligt uppskattningar kommer ca 500 000 kvinnor årligen som offer för människohandel till någon av EU: s medlemsstater." (s. 15) Läs mer om den myten under rubriken "Lilja forever och Trafficking".

"I ett flertal rapporter har Socialstyrelsen visat hur kvinnor systematiskt diskrimineras i vården, omsorgen och inom socialtjänsten. En man med hjärtinfarkt eller kärlkramp har 50 procents högre chans att få en hjärtoperation än en kvinna med samma diagnos. Män får både nyare och dyrare läkemedel mot magsår, depression och höga blodfetter. Och sjukdomar som män oftare drabbas av, som hjärt- och kärlsjukdomar, har traditionellt prioriterats högre forskningsmässigt än de sjukdomar som kvinnor får, t.ex. kroniska smärttillstånd som reumatism. Dessutom är det så att när det gäller t.ex. kranskärlsoperationer missgynnas äldre systematiskt, och drabbar därmed oftare kvinnor än män eftersom kvinnor i genomsnitt har en längre livslängd." (s.16) (En artikel i ämnet av mig kommer snart)

Trafficking och prostitution slås samman trots att fenomenen är skillnaden mellan slaveri och arbete: "Trafficking och prostitution är båda delar av samma problem." (s.15)

Här kommer också Johan Linanders konstiga förslag om att sexköp där kunden är medveten om att det handlar om tvångsprostitution/trafficking ska dömas som våldktäkt: "Centerpartiet menar att den som i ond tro haft sexuellt umgänge med tvångsprostituerad skall kunna dömas för våldtäkt istället för sexköp som är fallet med dagens lagstiftning. Män som direkt medverkar till att förstöra en annan människas liv skall inte kunna fly från sitt ansvar och skylla allt på människohandlarna." (s.15)

Moraliskt sett finns det väl inte så mycket att invända men juridiskt sett är detta ett riktigt farligt steg. Åklagaren ska alltså bevisa att en person var medveten om ett visst förhållande. Hur bevisar man detta? Antingen måste man dra ned på rättssäkerheten eller också är detta enbart en onödig lag som införs för att visa att politiker gör något. Sådana lagar har vi nog av. Jag föredrar dessutom att A är A och inte B.

"I en ny regering kommer Centerpartiet att arbeta för att det ska finnas en jämställdhetsanalys i budgeten." (s.3)

Suck, är det så politiska beslut ska tas i Sverige. Det här är samma nivå som Schymans och regeringens krav på att alla politiska områden ska genomsyras av genusperspektivet.

Partiet tar som tur är avstånd från kvoteringar: "Vi tror inte att lösningen är kvotering för att öka kvinnors makt och inflytande." (s.4)

Men väljer ändå att vara för särbehandlingar:

"Bygg ut stödet till affärsrådgivning för kvinnor
Centerpartiet var under de borgerliga regeringsåren, 1991-1994, initiativtagare till ett program för affärsrådgivning för kvinnor och uppstart av kvinnliga resurscentra i hela landet. Dessa åtgärder har givit goda resultat i form av bland annat jobb, nya företag och stöd till kvinnor med utvecklingsidéer och bör permanentas." (s.9)

Ren populism: "Kvinnor ska inte behöva byta kön för att få högre lön." (s.4)

Nej, men byta jobb och sektor. Alternativt att den offentliga sektorn konkurrensutsätts.

Inget nämns om mansmisshandel men när det gäller kvinnomisshandel skriver man följande: "Trots det har regeringen ingen handlingskraftig plan för att motverka mäns våld mot kvinnor." (s.12) Dvs. det vanliga feministiska språkbruket att män slår kvinnor inte att vissa män slår vissa kvinnor. Felaktig generalisering kallas detta.

Kvinnojourer vars medlemmar inte kan läsa och hålla sig borta från manshatande sekter hyllas av Centerpartiet: "Kvinnojourerna runt om i landet är ett utmärkt exempel på när samverkan mellan det civila samhället, det offentliga och det privata fungerar som bäst, till stöd och hjälp för den enskilde. Det är något som vänsterkartellen vill bryta genom att "förstatliga" kvinnojourerna. För Centerpartiet är det självklart att inte ta ifrån det civila samhället en uppgift som de sköter bra, utan istället uppmuntra den utvecklingen och bidra med stöd för att utveckla en väl fungerande verksamhet." (s.13)

Exempel på fungerande civilsamhälle? Va? Inga krav ställs på kvinnojourerna att ägna sina resurser åt effektiv hjälp till misshandlade kvinnor utan Centerpartiet vill att ROKS ska få fortsätta sprida sin sjuka ideologi. Inget krav ställs heller på att kommunerna verkligen ska satsa på ideologifria kvinnojourer.

Vill Centerpartiet också lägga ut hela sjukvården, domstolsväsendet och poliskåren på den civila sektorn?

Initiativ för att ta ett kollektivt ansvar, dvs. en kollektiv skuld, som man hyllas: "Två exempel på hur det civila samhället agerat och gjort skillnad är Piteå uppropet som jobbat för kvinnofrid samt Centerpartiets eget mansnätverk." (s. 13)

Hela programmet är ett gnälldokument för kvinnor. Inte en enda konkret formulering erkänner männens problem och vanmakt. Inte ett ord nämns om pojkars misslyckande i skolan. Inget nämns om vilket kön de flesta bostadslösa och missbrukare har. Inget nämns om vilket kön som ska försvara familjen och ta de farligaste arbetena. Inget nämns om att män generellt sett har en sämre position på kärleksmarknaden. Inget nämns om vilket kön som begår mest självmord osv.

Det här sammanfattar synen på män och kvinnor: "Samtidigt som kvinnorna därmed är de första i det civila samhället som erfar de omedelbara konsekvenserna av krig, är de också ofta de första med att arbeta för fred och försoning." (s.19) och "Detta gör att kvinnor ofta är nyckeln till hållbar utveckling." (s.20)

Trots att programmet är fylld av myter, felaktigheter och feministiskt trams hamnar de flesta politiska förslagen rätt. Förslagen är rätt men argumenten för förslagen är fel.

Läs om feministiska myter här!

Läs vad jag tidigare har skrivit i ämnet:
Centerpartiets stämma - Feministisk indoktrinering
Ilan Sadé uppmärksammar Centerpartiets ideologiska felkurs inom jämställdhetspolitiken

10. Inte bara priskonkurrens

När man följer nyliberala debattörer såsom Johnny Munkhammar slås man av hur enkelspåriga de är. När de ska plädera för marknadsekonomi och konkurrens använder de Lidl som ett exempel på hur konkurrensen sänker priserna totalt sett. Detta är sant och till viss del positivt. Men är priset den enda faktorn att ta hänsyn till? Nej, kvalitetskonkurrens är minst lika viktigt som priskonkurrens. För mig personligen är kvalitetskonkurrensen något viktigare än priskonkurrensen, allafall när det gäller livsmedel.

På vilket sätt har livsmedlen blivit billigare? Till viss del beror det på rationaliseringar och förbättringar av verksamheterna. Så långt allt bra. Men en del av prissänkningarna beror också på kvalitetsförsämringar. Det finns nämligen ett samband mellan kvalitet och priset. Ju bättre kvalitet desto högre priser och så tvärtom. Om ICA och COOP-forum m.fl. ska kunna matcha Lidls priser måste de bland annat spruta in mer vatten i sina kycklingfiléer vilket har skett. ICA ska också börja satsa på tjeckisk mjölk för att matcha Lidls tyska mjölk. ICA har dessutom gått ifrån sin kvalitetsstrategi och kopierat Lidls lågpriskoncept vilket knappast kan vara konkurrensens största fördel. Konkurrens ska helst åstadkomma ett brett utbud och en mångfald av produkter, istället ser vi nu en homogenisering av produktutbudet. Visst, vi får det vi efterfrågar och vill vi ha lägre priser oavsett kvalitet så ska företag erbjuda detta. Men hur kan då Munkhammar använda prissänkningen som ett argument för att konkurrensen fungerar? Även motsatsen hade ju kunnat varit resultatet av konkurrens? Om det nu vore så att människor värderade kvaliteten framför priset.

Lite läsning av Schumpeter skulle inte skada.

Läs Johnny Munkhammars resonemang om Lidl!

11. Antiamerikanismens budbärare utnyttjar katastrofen i New Orleans till att attackera Bush och USA

Dick Erixon har dagarna efter naturkatastrofen i New Orleans samlat in mycket intressant fakta om händelseförloppet.

Roland Poirier Martinsson har skrivit en slagkraftig artikel om svensk mediebevakning och hur ideologiskt styrd den är.

Bland annat vederlägger han påståenden att USA är ett rasistiskt samhälle och att detta är orsaken till att evakueringen varit så dålig. Det var främst välbärgade och "vita områden" som drabbades värst.

Johan Norberg har i en artikel motbevisat Göran Perssons påståenden, vars avsikt var att skrämma med det som hänt i New Orleans, att amerikaner är mer fattiga än svenskar och att många amerikaner tvingas ha minst två jobb.

De flesta som har två jobb har det för att de tycker det är roligt och för att de vill tjäna extra pengar. Det är inte främst fattiga som har två jobb utan det är högutbildade.

Några punkter jag vill betona:

1. George W. Bush ringde till borgmästaren och krävde en obligatorisk evakuering, trots att detta inte tillhör presidentens befogenheter. Detta räddade antagligen livet på tiotusentals människor.
2. Förberedelser inför katastrofer ansvaras av delstaterna och inte av de federala myndigheterna.
3. Besparingarna på skyddsvallarna drabbade inte de som nu är aktuella. Och de flesta professionella bedömare anser att en förstärkning hade inte gjort till eller från.
4. En majoritet av amerikanerna anser i flera opinionsundersökningar att Bush inte ska klandras. Läs om det här!

Objektivisten och bloggaren Carl Svanberg har skrivit väldigt informativt om fattigdomen i USA. Dels är talet om amerikansk fattigdom överdriven i förhållande till hur det ser ut i Sverige och dels beror inte fattigdomen i USA på kapitalismen eller på att USA är ett rasistiskt samhälle. Läs mer här!

I svenska media märker man hur skadeglädjen flödar. Äntligen en chans att skriva skit om Bush och USA. När svenska media försvarar sig mot Roland PM:s kritik påstår de att de läser amerikanska tidningar som kritiserar lika mycket. Då syftar de främst på vänstervridna tidningar såsom New York times och kolumnister som tillhör Michael Moore-vänstern. Sedan finns det saklig kritik som många amerikanska tidningar ägnar sig åt, men det är något annat.

Det bästa som sagts bland demokraterna är "Politisera inte detta. Det här är en naturkatastrof". Bill Clinton är den som formulerade sig så väl.

12. A-kassenivån förhindrar jobb

Professor Lars Calmfors förklarar i denna artikel på ett pedagogiskt sätt hur sänkt a-kassa leder till fler jobb.

Jag tror delvis på att en ökad motivation och incitament hos arbetssökaren kan förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan. Framförallt kommer det, vilket de borgerliga partierna är för fega för att uttala, en sänkt a-kassa leda till lägre lönenivåer, åtminstone ett större tryck för lägre lönenivåer. Det finns ett klart samband mellan kartellbildning med artificiellt höga löner och en lägre sysselsättning. Politiker måste välja mellan hög sysselsättning och generösa ersättningssystem. Det finns ingen medelväg. Jag väljer utan att tveka sysselsättningen. Äntligen någon som talar klarspråk.

Dock finns det något som fattas hos både de borgerliga partierna och hos Lars Calmfors. Behöver man inte stimulera efterfrågan för att förbättra sysselsättningen? Skapar utbudet sin egen efterfrågan enligt says lag? Jag tror att det finns en dold efterfrågan och att lägre löner kan ge fler företag möjligheter att anställa, men avregleringar, lägre företagsskatter och framförallt mindre facklig makt krävs för att förbättra möjligheten för arbetssökanden att finna ett jobb.

Läs om Says lag på Danne Nordlings blog. (Danne Nordling anser att nyckeln till framgång ligger i att sänka tjänstemomsen och inte i att försöka blåsa upp exporten ännu mer eftersom pengarna då inte stannar kvar i landet).

Borgerligheten borde också inse att mindre facklig makt och en reformerad arbetsrätt leder till en ökad trygghet och inte tvärtom. Visst blir riskerna större att du blir avskedad, men i gengäld kan du mycket lättare få ett nytt jobb, och framförallt mycket lättare få ett första jobb, om marknaden kännetecknas av dynamik. Trygghet går också att finna i familjen och i den civila sektorn samt i privat sparande och privata försäkringar.

Läs en artikel i ämnet på Captus.

13. Tjänar medelsvensson mindre än genomsnittet av svarta i USA?

För att kunna hålla diskussionen till sakfrågan och inte till petitesser undviker jag ett visst ord som upprör etablissemanget så mycket. Även jag kan vara lite politiskt korrekt ibland.

Det här svaret har tidigare varit publicerad i Contras nyhetsbrev:

Fråga: Tjänar medelsvensson mindre än genomsnittet av svarta i USA?

Svar: Enligt Fredrik Bergström och Robert Gidehag som 2002 publicerade studien "Tänk om Sverige varit en amerikansk delstat" utgiven av Handelns utredningsinstitut, HUI, har det amerikanska normalhushållet en årsinkomst före skatt som är 50 % högre än det svenska normalhushållet. Skillnaden i BNP per capita var 1999 40 %. De svarta som har de lägsta inkomsterna i USA har på grund av Sveriges dåliga tillväxt och den höga tillväxten för alla grupper i USA en högre inkomst än vad svenskar har. Om Sverige hade varit en delstat i USA skulle Sverige ha varit den fattigaste delstaten.

Utredarna utgår från bruttoinkomsterna för att undgå de jämförelseproblem som finns inbyggda i det faktum att Sverige och USA har två olika välfärdssystem. Med bruttoinkomster menas i Sverige inkomst före skatt och i USA inkomst före skatt och avgifter. I skatt ingår också arbetsgivaravgifter. Utredarna har även tagit hänsyn till köpkraften.

Här kan du läsa om deras resultat!

Lena Lundström anser att debattartikeln är missvisande då levnadsomkostnaderna är högre i USA. Medianinkomsten tar inte någon hänsyn till arbetsvillkor och bostadsvillkor och andra kvalitetsfaktorer. Hon menar också att minimilönen är mycket lägre i USA än de lägsta inkomsterna i Sverige. Hon påpekar att det för vissa behövs två jobb för att försörja sig i USA. Detta stämmer delvis. Men hon glömmer nämna att den sociala rörligheten är större i USA och att arbetslösheten är högre i Sverige än i USA.

Läs Lena Lundströms artikel här!

Tre LO-utredare anser att HUI-utredarna jämför äpplen med päron. De menar att siffrorna från USA och Sverige inte är jämförbara och att HUI-utredarna inte tagit hänsyn till alla jämförelseproblem. De invänder också att det amerikanska hushållet i genomsnitt är större än det svenska hushållet.

Läs LO:s rapport "Lyfter floden alla båtar"!

I rapporten "Sverige versus USA", utgiven på Timbro, har Fredrik Bergström och Robert Gidehag tagit hänsyn till kritiken men har ändå kommit fram till att Sverige, om Sverige vore en delstat i USA, skulle vara den fjärde fattigaste. Medianinkomsterna för amerikanska hushåll är drygt 400 000 kronor medan de i Sverige är drygt 280 000 kronor. Skillnaden är därmed cirka 120 000 kronor per hushåll. Någon direkt jämförelse mellan svenskar och svarta amerikaner görs inte men författarna drar slutsatsen att den svenska medianinkomsten ligger i paritet med de grupper i USA som vi brukar betrakta som låginkomsttagare. Med andra ord har utredarna gjort vissa nyanseringar av sina tidigare slutsatser. De hade vunnit i trovärdighet om de tydligt hade nyanserat sitt tidigare påstående, nu låtsas de inte om sina tidigare påståenden.

Läs rapporten "Sverige versus USA" här!

På Amerikabrev kan du läsa om hur fattigdomsbegreppet förvirrar debatten i Sverige. Om Sverige använde samma definition som används i USA skulle fler svenskar vara fattiga än i USA. Med den amerikanska definitionen var 11,9 % fattiga i USA och 38 % i Sverige 1999.

Läs om fattigdomsbegreppet här!

Läs även Fredrik Segerfeldts klargöranden om amerikansk fattigdom!

Läs också Carl Svanbergs resonemang om amerikansk fattigdom!

Läs om en tidigare diskussion i ämnet i ett tidigare nyhetsbrev under rubriken "Debatt om skatt och välfärd"!

Det här blev ett omfattande svar som inte enbart besvarade frågan om svenskar är fattigare än svarta amerikaner, men jag ansåg det viktigt att redovisa den diskussion som har förts kring inkomstjämförelser mellan USA och Sverige.

Prenumera på Contras nyhetsbrev här!

/Fredrik Runebert





|Hem| |Vem är Runebert?| |Nyhetsbrevsarkiv| |Analys av Centerpartiet| |Egna litterära alster| |Litteraturanalys| |Favoritlänkar| |Läsarundersökning|